Taxasida

luden johannesört

Hypericum hirsutum

L.

luden johannesört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Peter Ståhl
Översikt
Översikt

luden johannesört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • luden johannesört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Hypericum hirsutum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Hypericum hirsutum L.
Svenskt namn
luden johannesört
norwegianBokmal
lodneperikum
norwegianNynorsk
lodneperikum
Finskt namn
karvakuisma
finlandSwedish
luden johannesört
Danskt namn
Lådden perikon
Foton
Peter Ståhl
Långhäll, Valbo 2013-07-17
Thomas Gunnarsson
Karum,Högsrum,Borgholm 2019-07-04
Thomas Gunnarsson
Karum,Högsrum,Borgholm 2019-07-04
Thomas Gunnarsson
Karum,Högsrum,Borgholm 2019-07-04
Patrik Engström
Eldgarnsö 2013-07-01
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Enl. obekräftade uppgifter möjligen sedd i Tylöskog och vid Lanna i Hidinge/Vintrosa (Hallin 1980a, b, B. Pettersson).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1311 Hypericum hirsutum L.

This species is mainly restricted to Europe and W. Asia. The map may be somewhat incomplete. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 283.

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

Johannesörter, släktet Hypericum

Perenna (beståndsbildande), 0,5–8 dm höga örter med upprätta, något förvedade stjälkar. Korsvis motsatta grenar och korsvis motsatta, oskaftade, mörkgröna blad med helt jämn kant. De är oftast ovala, alltid rundspetsade, har rundad eller hjärtlik bas, och framåtriktad, nästan bågböjd nervatur. I allmänhet slanka, eller vidgreniga endast i blomställningen Blommor 5-taliga, gula, med många ståndare. Mosar man en blomma blir fingrarna vinröda. Frukten är en 3-rummig kapsel som öppnas upptill.

Johannesörter har en bred spännvidd. De två vanligaste arterna (fyrkantig johannesört, Hypericum maculatum, och äkta johannesört, H. perforatum) hör till kulturlandskapet och har stor utbredning på torr ängsmark, skräpmark etc. Från Svealand och söderut finns andra arter i fuktigare miljöer, på klippor och i skog. Våtast växer kärrjohannesört, H. tetrapterum (Skåne).

Förväxlingsrisk:
Nejlikväxter (fam Caryophyllaceae) har i allmänhet spetsiga blad. De som har mest rundtoppade blad är vekare, eller håriga.
Törlar (Euphorbia) har strödda blad och mjölksaft.
Dunörter (Epilobium) har mjukare stängel och alltid mer eller mindre ojämn, eller tandad, bladkant.
Hönsbär (Cornus suecica) är lågvuxen och tuvad, med vita “blommor” (svepen) och röda bär.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

3; mycket sällsynt i Östra Mälarområdet, för nuvarande troligen två recenta lokaler : Kungsåra Skepphusa, "vid en skogsbäck nära sjön" 1881 (A. E. Luhr enligt SAM. 1925, LD, S, UPS)†. Ej återfunnen av författaren 1977. Torde ha varit utgången redan under 1920-talet, då A. Joh. (1925, 1930) besökte lokalen (Impatiens noli-tangere). Utrotad genom insamliing? Tillfällig? Kärrbo Aggarön, "ca 400 m V om Aggarö gård, väster om åkern, gräsmark längs dike ", två små bestånd 1974 (KERS 1978; S). Ängsö Fagerön [1840-talet] (Forel., UPS) - (WALL 1852) -73 (A. N. Afz., LD; Collen, LD, S, UPS) -79 (C. H. Joh., JOH) – (WALLD. 1958a: i ett strandsnår).

Tämligen starkt sydlig-sydöstlig, kalkgynnad. Av klimatskäl i nutiden sannolikt hänvisad till Mälaröarna. Utbredningstyp: S13.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: har alltsedan 1800-talets början varit känd från mellan 20 och 35 aktuella lokaler varför frekvensen framstår som osedvanligt stabil; flertalet av lokalerna har dessutom varit kända under lång tid trots att populationerna i allmänhet är små.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Luden johannesört växer i busksnår och lundbryn på kalkrik och näringsrik jord. Den är i Sverige minst sällsynt i Skåne, på Öland och i Uppland men har enstaka lokaler även i exempelvis Västergötland och Östergötland. Två gamla uppgifter från norra Småland bedöms som trovärdiga; lokalerna ansluter till en gles förekomst i södra Östergötland.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Luden johannesört växer i halvskugga på mull- och kalkrik mark. Den är funnen i ädellövskog, annan lövskog och hassellundar men är ovanlig i barrskog. Ofta växer den längs skogsvägar, i gläntor eller andra ljusöppningar i skogen. Den är relativt vanlig längs de åkerkanter (uppodlade före detta ängar) som gränsar till lövskogen. Luden johannesört är beteskänslig men funnen i några slåtterängar.

Luden johannesört är spridd inom Mittlandet och västra kustskogen, främst i Räpplinge och Högsrum sn. På södra Öland är den funnen i större skogsdungar som Asplunden, Hulterstad sn och Stora Dalby lund, Kastlösa sn. En sydlig utpostlokal finns i Albrunna lund, S. Möckleby sn. För övrigt saknas den på sydöstra Öland och det blir glest mellan fynden norr om Borgholm. Längst uppe i norr, Böda sn, saknas luden johannesört. Rimligen borde där det finnas lämpliga miljöer i en del rikare lövskogar, ängsgranskogar och hassellundar. I Sterner (1938) finns tre noteringar i Böda sn. Luden johannesört är idag funnen i färre socknar trots den förbuskning och beskogning som skett av landskapet. Men dagens skogar är ofta alltför mörka medan gårdagens extensiva skogsbete och ängsbruk som gav upphov till luckiga skogar var något som passade växten bra.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inkommen, bofast.
Liksom ett stort antal andra arter i parken vid Sockerbruket har luden johannesört förmodligen inkommit med utländskt gräsfrö. Vi får anta att arten funnits i parken sedan den anlades i slutet av 1800-talet. Därför måste luden johannesört räknas som bofast på Gotland. Uppgiften från Gammelgarn rör troligen ett odlat exemplar; Aurén samlade flera odlade och förvildade växter från sin trädgård vid skolan i Gammelgarn (t.ex. våradonis Adonis vernalis och strandvedel Astragalus danicus).

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Luden johannesört växer i ädellövskog på näringsrik mulljord med skalinslag eller med påverkan från basrikt berg samt i rasmark. Alla aktuella lokaler finns på fyra öar. Arten tycks vara långlivad på sina lokaler men inte sprida sig till nya. På flera av sina äldre lokaler finns den kvar, men inga nyfynd har gjorts.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Troligen ursprunglig, växer bland buskar och snår i igenväxande betesmarker, på ogödslade åkerrenar samt i gläntor och bryn i lövskog. Kalkgynnad, tål viss igenväxning men inte slutet trädskikt. Minskande eller förbisedd. Mycket sällsynt, endast på Mösseberg och Kinnekulle. 7 lokaler i 3 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Luden johannesört växer på kalkrik mark nära kusten eller stora sjöar. Den växer vanligen i örtrika, gärna solexponerade skogsbryn, svagt betade torrängar, vägkanter eller i gläntrika, torra skogar. Arten föredrar ljusa ståndorter och är beteskänslig men tydligt störningsgynnad.

Europa, västra Asien. I Sverige upp till Uppland.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Luden johannesört är en ovanlig art i södra Sverige med den nordligaste utposten på en lokal i Gästrikland och en tillfällig förekomst i Norduppland. Den förekommer även i södra Finland. I Uppland är den tämligen sällsynt, rikligast förekommande i östra delen av Mälarområdet norrut till Uppsala samt i skärgården söder och öster om Norrtälje. 84 kartblad, 114 kvadranter.
Luden johannesört växer i skogsbryn och utkanten av lundar och lövsnår, måttligt betade ängar och hagar, på vägkanter, skogsvägar och igenväxande åkermark. I ytterskärgården förekommer den i örtbackar, ofta bland enar och havtorn.
Förändring - 20 %. – Luden johannesört har gått tillbaka, troligen beroende på alltför kraftig igenväxning av dess växtplatser.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Luden johannesört påträffades 1965 vid Långhäll i Valbo av Gunnar Eriksson. Den växer på skogsmark som tidigare brukats extensivt med bete och ängsslåtter. Det är tänkbart att arten kommit in med ängsbruket och gynnats av de bryn och gläntor som skapades. Det är också möjligt att den är ursprunglig i området som är rikt på lundar och naturliga bryn. Närmaste förekomster finns vid Häverö i Roslagen.