knottblomster

Ej tidigare uppgiven för Dalsland.

Ca fem lokaler i kalkområdet i Guldsmedshyttan, Ramsberg N och Viker. Utgången genom torrläggning i Ö. Västmanland. Kalkbunden. Utbredningstyp: Kalk.

Kalkgynnad växt i näringsrika lövkärr.

Fuktig mullrik lövskogsmark, sannolikt på skalgrus. Miljön på den gamla fyndplatsen i Bjärtrå okänd. - 3 (2).

585 Malaxis monophylla (L.) Sw.

Syn.: Microstylis monophyllos (L.) Lindl.

This rather variable, calciphilous species occurs, mainly infrequently, from Europe through large parts of Asia to Alaska. In the rest of N. America, it is replaced by var. brachypoda (Gray) Morris & Arnes. The species belongs to the circumpolar plants (Hultén, Circumpol. I, p. 164 and map 155). The closely related M. muscifera (Lindl.) O. Kuntze occurs in the Himalayas (marked separately on the map).

Knottblomster växer på kalkrika, våta lokaler som alkärr, sumpskogar och gungflyn i rikkärr. Den förekommer från Dalsland och Östergötland, vidare norrut till Jämtland och Ångermanland samt längs Norrbottens kustland. Förr fanns den på Gotland. Den är felaktigt uppgiven för Öland (Landwehr 1977).

Ursprunglig.
Fardume träsk har sänkts, varvid växtplatsen troligen förändrats. Holmarna i Fardume träsk är numera trädbevuxna, och trots eftersök har knottblomster inte setts här på mer än 80 år. De fuktiga ängarna i Sproge, där Rosén också fann knottblomster, har inte gått att lokalisera. En tredje tidigare lokal, Hajdträsk, är sedan länge utdikad och torrlagd.

Knottblomstret växer i blöta kalkrika kärr, mer eller mindre igenväxande med al, nästan alltid bland vattenklöver och i regel fåtalig. Arten är mycket sårbar och känslig för utdikning och igenskogning. Nuvarande lokaler är skyddade. Skötseln måste anpassas så att växtens speciella miljöer bibehålls. 

Knottblomster växer i kalkpåverkade våtmarker, i sumpskogar, bl. a. alsumpskogar, rikkärr och i vassar vid sjöstränder. Den förekommer på stränder, ofta på mycket löst underlag, på flytvassar och gärna tillsammans med kärrbräken. En förekomst funnen i ett övergivet grustag. Arten är ibland svårinventerad då den växer i miljöer som flytvassar, på gränsen till bäriga för en människa. Rödlistad.
Förändring - 22 % – Minskningen kan vara orsakad av utdikning och igenväxning av för arten lämpliga växtmiljöer.

Knottblomster blommar i juli månad. Trots att blommorna är små är det de som upptäcks först. Det beror bland annat på att bladet är svårt att urskilja bland de vattenklöverblad som finns på alla lokaler. De nutida växtplatserna är kustnära kärr med klibbal, glasbjörk och ibland tall eller gran, i ett fall nära en känd skalgrusförekomst, men tillsammans med arter, som inte är speciellt kalkgynnade: trådstarr, hundstarr, kråkklöver, topplösa, strandklo och vattenklöver. Där knottblomstret växer i övergången mellan öppet starrkärr och alsumpskog undviker det både starr­tuvor, vitmossa och tätt klibbalbestånd och föredrar mark med glesare växttäcke och ansamling av fallna löv. Två av lokalerna hyser flera hundra plantor, en lokal bara två. Ett par gamla uppgifter finns från lokaler längre in i landet.