
bangyllen
Barbarea vulgaris var. vulgaris
bangyllen är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

bangyllen är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- bangyllen


Inga nycklar finns för detta taxon.
Hallands Flora
Bangyllen är under inventeringen endast funnen på grus vid stationsområden, P-platser och grustäkter.
Närkes flora
Växtens uppträdande i Närke har studerats först fr.o.m. 1990-talet. Meddelade växtplatser är bl.a. banvall, åkerhäll, masugnsslagg, varp, kalkbrott, sandjordsträda, blockig strand, stenfyllning och skogsväg.
En ovanligt rik förekomst sågs inom 30 m² vid krönets S-sluttning av Väderkvarnsbacken i Askersund 1989. Stora bestånd är annars vanliga längs järnvägarna.
Sörmlands flora
Den andra underarten, bangyllen - var. vulgaris är säkert förbisedd men tycks vara sällsynt i Sörmland - (rapporterad från 17 rutor).
Västmanlands Flora
Hittills sällsynt men känd från alla regioner. Har före 1970-talet i regel ej hållits isär från föregående underart. Utbredningstyp: U.
Floran i Skåne.
Status: troligen inkommen under senare tid men detta är svårt att fastställa då varieteten inte urskilts tidigare och denna varietet i dag tycks förekomma i ungefär samma miljöer som föregående varietet.
Förändring och hot: okänt.
Kommentar: B, granskare SSp.
Smålands flora
Funnen i 28 rutor; tidigare uppgifter från 8 rutor. Sällsynt men troligen förbisedd. – Sen inkomling; bofast.
Ölands flora
Bangyllen är sällsynt på dagens Öland. Lokalerna är fördelade mellan ruderatmark, betade torrängar och ett fynd från en åkerkant men inget av fynden ligger utmed gamla järnvägsnätet.
Inkommen, bofast.
Gotlands flora
Kulturinkomling, tillfällig.
Kulturmiljöer, exempelvis en sandig sågbacke, vägkanter, soptippar, trädesåker, rapsåker samt ett stenbrott.
Bohusläns Flora
Bangyllen har kommit in i sen tid och växer i huvudsak på öppen grusmark på banvallar, grusplaner, i hamnar och på andra skräpmarker. Förmodligen är underarten förbisedd, eftersom den i många fall växer i samma miljö som vanlig sommargyllen.
Medelpads flora
Bangyllen är relativt sent urskild från sommargyllen. Den saknas i Collinder (1909) och i Th. Langes genomgång av herbarierna (Lange 1937) är den nordligast funnen i Hälsingland. Våra förekomster kan därför vara relativt nyinkomna.