Taxasida

vallörter

Symphytum

L.

vallörter är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

vallörter är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton
Patrik Engström
Sättra, Upplands-Bro 2022-07-31
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-05-14
Ingemar Gustafsson
Nässjö 2020-06-01
Katarina Stenman
Ängsö 2018-05-19
Torbjörn Tyler
I odling i Brönnestad socken 2024-06-22
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-06-26
Nycklar

Tyler, T. & Rawet, M. 2022: <i>Symphytum</i> – vallörter

Den botaniska skattkistan
Ett släkte av införda och förvildade arter som lätt hybridiserar med varandra. Hybriderna är fullt fertila och tenderar att med tiden bli vanligare än föräldraarterna. Överlägset vanligast i Sverige är numera hybridarten uppländsk vallört, S. × uplandicum.
Observera att det vetenskapliga namnet för kaukasisk vallört är osäkert då såväl S. ibericum som S. grandiflorum är i bruk för denna art. Enligt Dyntaxa är S. ibericum en synonym till S. grandiflorum medan Gadella & Perring (2011) såväl som Svensk kulturväxtdatabas hävdar att även om bägge namnen använts på en och samma trädgårdsväxt så handlar det egentligen om två olika arter varav S. ibericum ofta odlas medan det är osäkert om äkta S. grandiflorum förekommer i odling. I denna nyckel används S. ibericum som vetenskapligt namn för kaukasisk vallört.
Nyckeln omfattar alla taxa som hittills påträffats förvildade i Norden, men ytterligare hybrider kan förväntas uppkomma framöver.
Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

En mängd uppgifter från bl.a. Askersund och Örebro (Wahlenberg 1824, m.fl.) är nu omöjliga att utreda.

Äkta vallört anses medeltida i Sverige, fodervallörten är känd först in på 1800-talet. Uppländsk vallört, korsningen mellan arterna, är möjligen införd som prydnadsväxt i sen tid.

Vallörter odlades i Örebro trädgårdar (Bagge 1785) och fanns ymn. ”inom täpporna” (Gellerstedt 1831) samt vid en rad namngivna lokaler (Gellerstedt 1852, m.fl.). De var i Örebro ”under min skolpojkstid vanliga lite varstans kring staden, troligen från slotts- och apoteksträdgården” (Sernander 1933).

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Förvildad på kulturmark, t ex hamnområde, bangård, jordhög och vägkant. - 5 ( 4).

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Vallörter är inkomlingar från olika håll. Hybriden mellan dem har uppkommit spontant, men eftersom den är fertil har den även odlats och spritts självständigt. Hybriden är mycket variabel och hela registret av karaktärer mellan föräldraarterna finns. Att finna rena representanter för arterna är därför svårt och lokaluppgifterna för de olika arterna är mycket osäkra. En del har samlat vallörter, men beläggen är för få för att vi skall kunna publicera kartor över utbredningen.