Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2016-06-19
Taxasida
sydlig trollfibbla
Hieracium pycnodon
(Dahlst.) Dahlst.
sydlig trollfibbla är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
sydlig trollfibbla är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- sydlig trollfibbla
Taxonomi
Namn
Inga alternativa namn hittades.
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Inga aktuella fynd.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(Inklusive ”H. malmei”)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: förutom från ovannämnda lokaler föreligger äldre uppgifter från Benestad, Tryde och Sövde. En snarlik och måhända identisk form kallad ”H. malmei” uppgavs 1891 från Bokenäset i Oppmanna (Malme i S) och 1938 från Kjuge backe i Kiaby (HPer det. GSam i LD), men har senare inte gått att återfinna och det insamlade materialet är inte tillräckligt för att avgöra dess taxonomiska ställning (vidi TTy).
Kommentar: B, granskare TTy.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Sydlig trollfibbla är sällsynt i södra Sverige norrut till Västergötland och Östergötland. Den växer i landskapet dels i ganska fuktig löv- och granskog, dels i slåttermark (som även kan vara torr).
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Sällsynt i norra, mycket sällsynt i södra Småland. – Ursprunglig.
Funnen i 8 rutor; tidigare uppgifter från 7 rutor. Sällsynt i norra, mycket sällsynt i södra Småland. – Ursprunglig.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Sydlig trollfibbla har en begränsad utbredning i Sverige med aktuella lokaler i östra Skåne, södra Halland och på Öland. Uppgifter finns även från Blekinge, Småland, Västergötland och Östergötland. Ett fynd gjordes under inventeringen, troligen i samma område där primärfyndet gjordes 1881, även om lokalen då benämns Borgholm. I Sterner (1938) uppges lokalen vara "i skogen nedför slottsruinen".