Taxasida

rostnate

Potamogeton alpinus

Balb.

rostnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

rostnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • rostnate
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Potamogeton alpinus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Potamogeton alpinus Balb.
Svenskt namn
rostnate
icelandic
Fjallnykra
norwegianBokmal
rusttjernaks
norwegianNynorsk
rusttjørnaks
Finskt namn
purovita
finlandSwedish
rostnate
Danskt namn
Rust-vandaks
Foton
Torbjorn Tyler
2018-07-08
Anders Delin
Framsängsåns mynning, Hassela 2014-09-03
Anders Delin
Framsängsåns mynning, Hassela 2014-09-03
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Spridd i hela landskapet.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

110 Potamogeton alpinus Balb.

This widespread, boreal-montane species is represented by subsp. alpinus in Europe and W. and C. Siberia and by subsp. tenuifolius (Raf.) Hult. in E. Siberia and N. America. Totally the species has a circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. I, p. 168 and map 160).

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Rostnate är ursprunglig men något kulturgynnad. Den trivs i många olika slags vatten - från skogsbygdens näringsfattiga brunvattenssjöar och bäckar till kustslättens näringsrika åar, dammar och märgelhålor.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Vattenväxt i näringsfattiga eller -rika sjöar, åar, bäckar diken, grustag, dammar och kalkbrott. Flertusenåriga lämningar av arten har hittats vid Gottersätersmossen i Axberg (Sernander & Kjellmark 1896).

Hartman (1866) menade att rostnate fanns mest i slättbygden. Förekomsten är ojämn men växten är täml. allm.–allm. I det kalkrika Glanshammar och Rinkaby antecknade Nilsson (1986) 19 lokaler, de flesta på slätten. Kjellmert (1947) fann mer än 25 lokaler i det skogrika och mestadels kalkfattiga Svennevad. I Skogsbygden är den beroende av skogsdiken och var sälls. i Garphyttetrakten 1994.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Myrin 1832

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "i Storsjön, Skärvagselfven &c." (som P. rufescens).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Åtminstone tämligen allmän på Mälarslätten, f.ö. allmän. Den lägre frekvensen i SÖ väl mest beroende på kringskurna livsmöjligheter (bäckrätningar och -utjämning, täckdikning, uppodling av våtmarker). Utbredningstyp: N1 (fdU).

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Rostnate förekommer såväl i näringsfattigt som i näringsrikt vatten, lika gärna i sjöar, åar och bäckar som i diken och dammar. Oftast finner man den på dy- eller gyttjebotten, men den kan även växa på grusbotten, t.ex. i strömfåran i åar.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Rostnate förekommer i hela Sverige i ganska näringsfattigt, stillastående eller svagt rinnande sötvatten som bäckar, dammar, diken eller småsjöar. Växten noterades för första gången på Öland i en grund, grävd damm i det övergivna gamla sandtaget vid Lindby tall. Vid upptäckten täckte den en yta av ca 10 kvadratmeter och hade både blommor och flytblad. Hur länge den funnits på platsen är oklart men lokalen är tidigare besökt utan att växten noterats. I samma lilla damm växer ganska rikligt med vattenpest Elodea canadensis.

Rostnate känns igen på de helbräddade undervattensbladen som är oskaftade och med avsmalnande bas; flytbladen är ofta rödaktiga. Långnate P. praelongus saknar flytblad och har undervattensblad med stjälkomfattande bas.

Sent inkommen, tillfällig.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig. Åar, diken och kanaler, i stillastående eller långsamt rinnande vatten. Även ett par fynd i bryor, ibland riklig. De flesta fynden har gjorts på mellersta Gotland. Rostnate ökade kraftigt under 1900-talet; bara fyra lokaler var kända av Johansson (1897). Lämpliga växtmiljöer har tillkommit genom 1900-talets omvandlingar av naturliga vattendrag till kanaler och diken.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Rostnate växer i grunt, näringsfattigt, ibland brunfärgat vatten i bäckar, skogstjärnar och mossgölar men också i mera näringsrika miljöer som diken, dammar, sjö- och åstränder samt även i ganska nyanlagda dammar på till exempel golfbanor. Rostnate tycks ha försvunnit från sydligaste delen av landskapet sedan förra inventeringen. I övrigt är utbredningen relativt oförändrad.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer i näringsfattiga sjöar och vattendrag (även i skogsbäckar), mera sällan i diken, dammar och vattensamlingar. Verkar vara föroreningskänslig och kanske indikerar någorlunda oförstörda vattendrag. Ganska vanlig i skogsbygderna, ej funnen eller sällsynt på lerslätterna. 325 lokaler i 238 rutor (29 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Rostnaten förekommer framför allt i bäckar eller diken med rörligt vatten, även mycket små och grunda. Den trivs både i magra myrbäckar i skogstrakterna och i lerslätternas näringsrika diken. Dessutom förekommer den ibland på grunt vatten i sjöar av olika slag.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Rostnate förekommer mestadels i relativt näringsfattiga sötvatten, oftast i mindre vatten, diken, åar och bäckar, sällan i större insjöar.
Förändring + 9 %.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Rostnate är en ursprunglig vattenväxt. Den angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten vid 1800-talets mitt. Ytterligare fynd har senare rapporterats från spridda delar av landskapet. Det går inte att bedöma om arten ökat eller minskat och troligen är den ganska oberörd av sentida miljöförändringar.

Rostnate är vanligast i lugnflytande eller svagt strömmande vatten i småbäckar och diken. Ofta växer den i täta mattor på sand- eller dybotten på några få decimeters djup. Den förekommer såväl i näringsfattiga orörda skogsbäckar med klart vatten och lågt pH som i grumligt näringsrikt vatten i åkerdiken eller större skogsdiken. Siktdjup och näringshalt tycks därmed inte spela någon större roll. I större vattendrag är arten ovanligare och ersätts ofta av gräsnate. Rostnate förekommer i mindre bestånd också i sjöar, bland annat i näringsrika grunda laguner i vassarna.

Vanliga följeväxter är svalting (33%), mannagräs, topplösa, sjöfräken, flaskstarr och gul näckros.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Rostnate ses oftast steril och utan flytblad, men blommar och sätter frukt till exempel i åmynningen i Hasselasjön och har där flytblad. Rostnaten växer oftast på tämligen grunt vatten, omkring en halv eller en meter. Näst efter bäcknaten är rostnaten den nateart som är starkast knuten till bäckar, i allmänhet genom skog. Lokalbeskrivningarna anger älv 21 gånger, å 45, bäck 89, dike 7 och sjö eller tjärn 39 gånger. De flesta lokalerna är i tämligen näringsfattiga trakter i skogslandet men några i jordbrukslandskapet.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Rostnaten hör framförallt hemma i skogsområdenas vattendrag, åar och större bäckar. Där ser man regelbundet den roströda naten skymta i en djup hölja i ett lugnparti eller av strömmen nedtryckt mot botten. Den förekommer mer sporadiskt i rinnande vatten på kulturmark, särskilt i näringsfattiga trakter. Rostnaten finns också i sjöar och tjärnar, både oligotrofa och rikare, men då nästan alltid i eller utanför mynningen av en bäck. På grunda ställen och i lugna vikar kan den ibland nå ytan och utbilda flytbladsmattor, som liknar bestånd av småvuxen gäddnate.