Taxasida

mörk solvända

Helianthemum nummularium subsp. obscurum

(Celak.) Holub

mörk solvända är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

mörk solvända är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • mörk solvända
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Helianthemum nummularium subsp. obscurum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Helianthemum nummularium subsp. obscurum (Celak.) Holub
Svenskt namn
mörk solvända
Danskt namn
Bakke-soløje
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Mörk solvända har inget eget utbredningsområde i landskapet utan finns som regelbundet inslag i solvändebestånden i de västra delarna av artens areal. I östra Småland söks den däremot förgäves, trots att ljus solvända är mycket vanlig där. – Norr om Småland är underarten hittills inte känd.
Funnen i 183 rutor; tidigare uppgifter från 54 rutor. Vanlig eller ganska vanlig i Växjö och Åseda och söderut till landskapsgränsen, ganska sällsynt väster därom samt vid och sydost om Vättern. – Den låga frekvensen i området N om Åseda är troligen reell, även om underarten kan vara något förbisedd. Utbredningsbilden är unik och svårförklarlig.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

På Öland finns endast tre fynd av mörk solvända (se lokallista). Trots att många belägg av solvända granskats i Lund, Stockholm och Oskarshamn har inget äldre fynd av mörk solvända dykt. Ett äldre belägg som uppges som denna underart har inte varit möjligt att granska.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Känd från endast två belägg, vilka inte är helt typiska (de har ett antal stora stjärnhår på undersidan av bladen); belägget från Fardhem (se nedan) är ”troligen skuggform av ssp. nummularium med få stjärnhår” enligt E. Ljungstrand 2012.