Taxasida

häckoxbär

Cotoneaster lucidus

Schltdl.

häckoxbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

häckoxbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • häckoxbär
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Cotoneaster lucidus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Cotoneaster lucidus Schltdl.
Svenskt namn
häckoxbär
norwegianBokmal
blankmispel
norwegianNynorsk
blankmispel
Finskt namn
kiiltotuhkapensas
finlandSwedish
häckoxbär
Danskt namn
Glans-dværgmispel
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2019-09-22
Torbjorn Tyler
Pallersområdet i Åhus 2018-05-13
Torbjorn Tyler
Pallersområdet i Åhus 2018-05-13
Nycklar

Tyler, T. & Rawet, M. 2022: Cotoneaster – oxbär

Den botaniska skattkammaren
Ett släkte buskar med fyra inhemska arter (svartoxbär, rött oxbär, alvaroxbär och skånskt oxbär) samt ett mycket stort antal mestadels centralasiatiska arter som odlas som prydnadsbuskar. Åtskilliga av de senare har påträffats förvildade och flera uppträder påtagligt invasivt i naturen där de med hjälp av fåglar som äter de bärlika frukterna kan spridas över stora avstånd. De flesta arterna bildar frön på könlös väg (apomixi) och är därför synnerligen enhetliga men skiljer sig åt i enstaka, ibland föga påtagliga karaktärer, medan några arter är sexuella och mer variabla.
Nyckeln omfattar samtliga arter som hittills påträffats som vilda eller förvildade i Sverige, men åtskilliga fler odlas och kan förväntas dyka upp som förvildade.
Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Odlad som prydnadsbuske och tillfälligt förvildad, t.ex. på soptippar, vägrenar och annan ruderatmark (sällan kvarstående vid ödetomter).

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Häckoxbär är funnen förvildad och ibland även naturaliserad. Arten härstammar från norra Mongoliet och ett område vid Bajkalsjön (Hylmö 1993). I Sverige är den känd som trädgårdsflykting sedan 1916 (Flinck & Hylmö 1958).

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsväxt från Mongoliet och Sibirien, förvildad i Sverige sedan 1940-talet. Det vanligaste spridningssättet är genom fåglar från planterade häckar (Nilsson). Vanliga växtställen är lövbryn, alléer, vägrenar och tippar.

Genom trädgårdsutkast finns den möjligen på ett 40-tal lokaler i Närke. Tre belägg har förts till denna art av E. Ljungstrand. Osäkerhet råder beträffande ännu ej sakkunnigt granskade insamlingar.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: ofta odlad prydnadsbuske; ofta kvarstående och lätt självsådd, ibland väletablerad och bofast. Förefaller dock inte lika ofta långspridas av fåglar som övriga arter i släktet – kanske är denna arts svarta bär mindre begärliga. Först uppgiven 1903 från Lomma (RLar det. BHy i LD) men odlad sedan 1870-talet (KLun 2007).
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Kommentar: B, granskare BHy.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Denna art, som kommer från Mongoliet och södra Sibirien, har under 1900-talet på grund av sitt utseende, sin köldhärdighet och sin tålighet mot torka ofta använts till friväxande häckar. Den förvildas (men tydligen inte lika lätt som spärroxbär C. divaricatus) genom fågelspridda frukter och påträffas särskilt på sandig, grusig eller stenig mark, t.ex. i skogsbryn, gles lövskog, bergbranter och grustäkter samt på vägkanter. Några gånger har den noterats som kvarstående.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Häckoxbär härstammar från Ryssland (Sibirien) och Mongoliet och är känt för att vara extra köldtåligt. Häckoxbär växer i sandiga tallskogar, betade torrängar, vägkanter och gamla stenbrott. På några ställen växer det i kanten av Stora Alvaret men har ännu inte tagit sig ut i karster eller hällmarker.

Häckoxbär är spritt på Öland främst på västra delen i områdena runt Färjestaden och Mörbylånga. På några ställen ses busken i sandiga tallskogar där den funnit sig väl till rätta. Troligen kan en fortsatt expansion förväntas av detta härdiga oxbär och det bedöms bofast på Öland.

Häckoxbär har blad som på ovansidan är mörkgröna och glänsande. Även de svarta frukterna glänser.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, bofast.
Tämligen vanlig i odling som häckväxt. Förvildad med fåglar till tätortsnära lokaler. Några växtplatser i kalktallskog och på alvar längre från bebyggelse. Under Projekt Gotlands flora rapporterad från följande socknar: Sundre, Öja, Linde, Fröjel, Klinte, Västergarn, Tofta, Stenkumla, Visby, Endre, Gothem, Bro, Väskinde, Lummelunda, Stenkyrka, Othem och Fårö.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Häckoxbär härstammar från Mongoliet och odlas allmänt som prydnadsbuske. Påträffas dels kvarstående på ödetomter, dels fågelspridd, förvildad och ibland naturaliserad i skogsbryn, krattskog, bergbranter, på vägkanter och i skräpmark.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsbuske som sprids av fåglar, växer förvildad i skogsdungar och annan kulturmark. Ej konsekvent rapporterad. 33 lokaler i 31 rutor (4 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Häckoxbär är mycket vanlig just som häckväxt, både kring villaträdgårdar och i kommunala planteringar. Det självsår sig rikt i buskplanteringar och rabatter men trots att den är så allmän i odling, förvildar den sig inte alls lika rikligt som spärroxbär. Som förvildad är arten mest rapporterad från tippar och annan skräpmark, men någon gång även från bergbranter och annan mer naturlig vegetation. På Södermalm i Stockholm är den tämligen allmänt förvildad (Lindberg 1983).

Mongoliet. I Sverige odlad och förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i Bajkal-området och Mongoliet; ofta odlad som prydnadsbuske, tämligen sällsynt som förvildad i Uppland. Kan förekomma som fågelspridd långt från bebyggelse och är en art som ökat kraftigt under de senaste decennierna. 103 kartblad, 136 kvadranter.
Häckoxbär förekommer helst på sandiga marker i beteshagar, löv- och barrskogar, hällmarker samt skräpmark, tippar och kring bebyggelse.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt förvildad häckväxt. Den har främst hittats på trädgårdsutkast och andra bebyggelse-nära lokaler. Arten kan spridas med bärätande fåglar. En sådan långspridd förekomst har hittats i naturlig vegetation. Va, Orarna, Kalkstensviken, öppen lövbård intill tysk lönn, en 1,5 m hög buske 2011 (PST).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Häckoxbär har under vår inventering hittats sju gånger i diverse starkt kulturpåverkade miljöer. I Fagernäs, Arbrå är den förvildad i älvbrinken från plantering vid flera sommarhus därintill.