Carex oederi var. bergrothii
ävjestarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
ävjestarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Inga foton finns för detta taxon.
Inga nycklar finns för detta taxon.
Ljusdal Los Rullbo, Lilltjärnen N om Kanalberget, 68520 14510, på gungfly i vattenbrynet 1978 (DIN i S), 1998 (BES);
Ovanåker Ovanåker Kringeltjärn, 68100 14904, 1990 (SOL i S, conf. M. Hedrén); Voxna Stora Skäftestjärnen, 68271 14835, 1990 (SOL i S).
Ett fynd: Överhogdal på ett gungfly vid stranden av en tjärn NV om sjön Lången (17F 1a 3- 1-, 310 m, 1990, BD i UPS, det. M. Hedrén). Exemplaren är ca 40 cm höga. Miljön verkar kalkfattig. Fynd i liknande miljö har nyligen gjorts i Ovanåker i Hälsingland (Olander 1992). I t ex norra Uppland påträffas ävjestarr i våta kalkkärr av extremrik typ.
C. bergrothii
Ävjestarr avviker från vanlig ärtstarr främst genom sina starkt uppblåsta fruktgömmen. Den är bunden till blöta kalkkärr och är bara påträffad på ett fåtal från varandra mycket avlägsna lokaler i Sverige och Finland. ´Ävjestarr´, som omnämndes från fem kärrlokaler i Gnosjö av I. Christoffersson (1978) är en lapsus, men det går nu inte att reda ut vad som avsågs.
Ävjestarr är ett svåravgränsat taxon som växer på Gotland i blöta kalkkärr, gärna på kalkgyttja mellan glesa tuvor av ag Cladium mariscus (Hedrén 1998). Troligen är ävjestarr förbisedd då ärtstarr i vid mening varierar mycket, speciellt i miljöer som agkärr och större alvarvätar med kalkgyttja. Det finns ett godkänt belägg från Öland.
Insulär variant av C. bergrothii enligt Bengt Jonsell. Sandby: Tornrör, rännil från kalkkälla Nils Lundqvist 1971 (UPS) som C. lepidocarpa × oederi. Resmo: Möckelmossen väster om, ca 400 m från norra sockengränsen, tuvbildande monokultur i blött vittringsgrus ÅL 1985 (S) det. C. jemtlandica sensu str. Mikael Hedrén.
Ävjestarr kännetecknas av att vara ganska högrest (15–30 cm), stödbladet är längre än axsamlingen och nedåtriktat; fruktgömmet mäter 3–3,5 mm med ett ganska kort, blekbrunt och trubbigt axfjäll. En bra karaktär är fruktgömmena som är uppblåsta och lite tillknycklade. Ävjestarr liknar både vanlig ärtstarr C. oederi var. oederi och jämtstarr Carex lepidocarpa subsp. jemtlandica.
Gammal, bofast.
Ursprunglig.
Naken dy och bleke i agmyrar och knappagmyrar, vätar och diken; även grustag, källmyrar, blåtåtelkärr och sjöstränder (innanför agbården). Ävjestarr är anpassad att växa i vatten på kalklera bland glesa bestånd av ag (Hedrén 1997); mer sällan finner man den på kalkgrus (Hedrén 1998). Dess miljöer är översvämmade vintertid och torkar sakta upp under vegetationsperioden. Hedrén (1998) bedömer ävjestarr på Gotland som en ekotyp, anpassad till våtare förhållanden. Enligt Hedrén (i brev 2013) kan var. bergrothii även innefatta introgressionsprodukter mellan Carex lepidocarpa i vid mening och andra varieteter av ärtstarr C. oederi. Ävjestarr är möjligen något förbisedd.
