Taxasida

spärroxbär

Cotoneaster divaricatus

Rehder & E. H. Wilson

spärroxbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

spärroxbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • spärroxbär
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Cotoneaster divaricatus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Cotoneaster divaricatus Rehder
Svenskt namn
spärroxbär
norwegianBokmal
sprikemispel
norwegianNynorsk
sprikjemispel
Danskt namn
Vifte-dværgmispel
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2014-05-27
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2019-09-22
Nycklar

Tyler, T. & Rawet, M. 2022: Cotoneaster – oxbär

Den botaniska skattkammaren
Ett släkte buskar med fyra inhemska arter (svartoxbär, rött oxbär, alvaroxbär och skånskt oxbär) samt ett mycket stort antal mestadels centralasiatiska arter som odlas som prydnadsbuskar. Åtskilliga av de senare har påträffats förvildade och flera uppträder påtagligt invasivt i naturen där de med hjälp av fåglar som äter de bärlika frukterna kan spridas över stora avstånd. De flesta arterna bildar frön på könlös väg (apomixi) och är därför synnerligen enhetliga men skiljer sig åt i enstaka, ibland föga påtagliga karaktärer, medan några arter är sexuella och mer variabla.
Nyckeln omfattar samtliga arter som hittills påträffats som vilda eller förvildade i Sverige, men åtskilliga fler odlas och kan förväntas dyka upp som förvildade.
Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsväxt från Kina, förvildad i Sverige sedan 1940-talet. Fr.o.m. 1989 har ett 20-tal förekomster setts vid utkast och som fågelspridd bl.a. i 3 bestånd vid Kårstahult i Hallsberg 2006 (Nilsson, OREB).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Ny bofast art; odlad som prydnadsbuske och förvildad eller kvarstående, t.ex. i tätorter och omgivande marker, samt på vägrenar och bangårdar; eventuellt etablerad på Sturkö/Senoren.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Spärroxbär är bofast i Halland. Den är bl a funnen i naturliga biotoper, t ex rasbranter och bergsspringor, där den ibland växer tillsammans med den ursprungliga rött oxbär C. scandinavicus.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: under senare tid ofta odlad prydnadsbuske; mycket ofta självsådd med fågelspridda frön, bofast och ibland fullt naturaliserad. Först uppgiven 1943 från Båstad (HNil det. BHy i LD), men känd i odling sedan 1916 (KLun 2007).
Förändring och hot: först i senaste tid etablerad och bofast.
Kommentar: B, granskare BHy, TTy och KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Spärrgrenigt oxbär
Spärroxbär är en art från centrala Kina, som under 1900-talet blivit en vanlig prydnadsbuske. Den förvildas lätt, särskilt på torr, grusig eller sandig mark, t.ex. på hällmark, i gles skog, på vägkanter, tippar och industriområden. Dess spridning går mycket raskt – från Kalmar Kalmar, där arten först noterades 1984, finns nu över 60 fynd och arten förekommer ´i nästan varenda skogsdunge´ (Burén 2002), och i Oskarshamn Oskarshamn fanns arten 2003 i varje skogsdunge och på varje bergknalle som inte ligger alltför långt från bebyggelse.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Spärroxbär härstammar från Kina (Hubei) och är vanligt i odling. Spärroxbär växer solöppet–halvskuggigt på torr–frisk, gärna stenbunden mark. På kort tid har busken intagit stora delar av Öland och finner sig väl till rätta i vitt skilda skogsmiljöer som betade hässlen, fuktig björkskog och tallskog på sand. Extra bekymmersamt är att den även klarar att växa på alvarmark i karster, hällmarker, tokfuktängar, betade torrängar och allehanda buskmarker. Ruderatmiljöer som stenbrott, jordtippar, sandtag och alunskifferhögar har också intagits av spärroxbär liksom klapperstenstränder, kraftledningsgator, vägkanter och åkerrenar. Det verkar knappt finnas någon miljö på Öland där det inte kan växa, undantaget saltbrännor utmed havet.

Spärroxbär är idag vanligt över större delen av Öland och förekommer främst på Stora Alvaret, västra kustskogen och delar av Mittlandet. På Stora Alvaret är det idag nästan vanligare än den inhemska arten rött oxbär C. scandinavicus. Eftersom de växer i samma miljöer som karster, kalkstensplatåer och torrängar med enbuskar är detta extra bekymmersamt då rött oxbär riskerar att konkurreras ut av den storvuxna och snabbväxande släktingen. Redan idag finns karster på Öland där spärroxbär växer nere i sprickorna, breder ut sig över kalkhällen och därmed skuggar ut de lavar och mossor som lever på den. Även till de små skogsdungar man finner i östra sjömarken har växten hittat. Spridningen sker långväga främst med fåglar som äter bären. Spärroxbär uppvisar många tecken på att vara invasiv och ett växande naturvårdsproblem.

Spärroxbär har ett busklikt växtsätt, upprätt och med smågrenar som utgår något oregelbundet (inte fiskbenslikt). Bladen mäter 10–30 mm, frukten är klarröd med cylindrisk form.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, bofast.
Odlad buske, spridd med fåglar till hällmarker, klintar och olika typer av barrskog, främst kalktallskog; även till kulturpåverkad mark, såsom trädgårdar, stigar, körvägar, diken och kanaler. Spärroxbär är det vanligaste av de förvildade oxbären och förekommer från Vamlingbo till Gotska Sandön, Fårö. Det är fortfarande mest spritt runt Gotlands tätorter.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Spärroxbär är en prydnadsbuske från Kina, som odlades allmänt i slutet av 1900-talet och har förvildats och naturaliserats på många platser under senare tid. Den sprids effektivt av fåglar och kan påträffas långt från bebyggelse på vägkanter, i glesa skogar, skogsbryn och igenväxande hällmarker samt på skräpmark. Arten dominerar ibland buskskiktet i öppna skogar.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsbuske som är fågelspridd, växer i skogsbryn, i skogsdungar och på annan kulturmark. Ej konsekvent rapporterad. 62 lokaler i 49 rutor (6 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Spärroxbär är en mycket vanlig prydnadsbuske i trädgårdar och kommunala planteringar. Den förvildar sig nu med hjälp av fåglar. Ännu hittar man den mest nära bebyggelse främst på skräpmark, särskilt i grustag och vägskärningar, men ställvis också långspridd till solvarma klippslänter och örtrika torrbackar, särskilt på kalkrik mark.

Kina. I Sverige odlad och förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i Kina; ofta odlad som prydnadsbuske, i Uppland sällsynt som förvildad, men vanligare i Stockholmsområdet. Arten ökar snabbt genom att fröna sprids med fåglar och etablerar sig lätt. 115 kartblad, 180 kvadranter.
Spärroxbär påträffas i skogsdungar, skogsbryn och på hällmarker, men växer stundom även djupare in i öppna barrskogar samt kring bebyggelse och på skräpmarker. Den föredrar sandig mark.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Spärroxbär är en prydnadsbuske från Kina. Den bildar meterhöga buskar med karaktäristiskt horisontellt utspärrat bladverk. Växten har odlats flitigt under senare delen av 1900-talet. De bärlika stenfrukterna sprids med fåglar och växten är nu under snabb spridning i södra Sverige.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Spärrgrenigt oxbär har påträffats två gånger: