Taxasida

naverlönn

Acer campestre

L.

naverlönn är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Calle Ljungberg
Översikt
Översikt

naverlönn är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • naverlönn
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Acer campestre
Vetenskapligt namn, fullständig form
Acer campestre L.
Svenskt namn
naverlönn
norwegianBokmal
naverlønn
norwegianNynorsk
naverlønn
Finskt namn
niverävaahtera
finlandSwedish
naverlönn
Danskt namn
Navr
Foton
Calle Ljungberg
Södra Långgatan 27A, Målilla, Sm 2015-06-08
Calle Ljungberg
Södra Långgatan 27A, Målilla, Sm 2015-06-08
Nycklar
Floratexter

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Ej tidigare uppgiven för Dalsland.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1292 Acer campestre L.

This species is mainly restricted to Europe and adjacent part of Asia. It is not native in Scotland and Ireland, Jutland and northwesternmost Germany and great parts of Holland and Belgium, but it is cultivated there as well as in other places outside the indicated area, even in N. America. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 277.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Naverlönn odlas i mindre omfattning i landskapet, huvudsakligen som häckväxt. Den är funnen rikligt förvildad genom frösådd på ett par platser och kommer sannolikt att bli bofast i landskapet.

I Sverige finns naverlönn som ursprunglig nu endast på en lokal i Skåne (Ingelog m fl 1993).

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Allmänt prydnadsodlat europeiskt träd.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Odlad som prydnadsträd t.ex. i parker och kvarstående; även förvildad med fröplantor.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: bofast och förmodat gammal på åtminstone en lokal – Naverbacken 400 m V S. Lindholmen i Svedala (2C0h3436). Ytterligare några uppgifter från denna trakt kan avse spontana förekomster men detta är omöjligt att säkert avgöra då arten ofta odlas och mycket lätt självsår sig och naturaliseras.
Förändring och hot: den förmodat spontana förekomsten på Naverbacken utgörs i dag av 54 trädstammar (varav åtskilliga sannolikt tillhör samma genetiska individ) och arten är känd härifrån, eller från näraliggande lokaler, sedan 1749 (Autin enl. Rosén 1749). Sannolikt var det åtminstone ännu en bit in på 1800-talet frågan om flera närbelägna bestånd men uppgifterna är inte helt entydiga. Äldre uppgifter som kan ha avsett spontana förekomster föreligger även från bland annat Anderslöv (t.ex. Lilja 1870). De senaste årtiondena har antalet kända, förmodat förvildade, förekomster ökat mycket kraftigt (ökning med 61–75 %). Nationellt rödlistad (CR). Naverbacken är avsatt som naturminne.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Naverlönn har en stor europeisk utbredning och når som spontan sydligaste Skåne. Dessutom planteras den ofta, särskilt som häckväxt, och frösprider sig ganska lätt. I Småland är den funnen kvarstående, utkommen med utkast eller fyllnadsmassor, eller förvildad, då oftast på vägkanter eller skräpmark, någon gång i slyskog eller hagmark.

Man ser ibland uppgiften att odlade och förvildade naverlönnar har kala frukter, medan de spontana exemplaren i Skåne har håriga. Herbarieexemplar från Jönköping Gränna och Kalmar Kalmar (S respektive UME), som säkert inte är spontana, har dock håriga frukter.

Naverlönn betecknas som akut hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005), vilket må gälla det kvarvarande spontana beståndet i södra Skåne; de småländska förekomsterna saknar intresse ur skyddssynpunkt.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Naverlönn anses i Sverige ursprunglig endast på en lokal i Skåne. På Öland planterades den i slutet av 1800-talet och ingick i hushållningssällskapets program (Sterner 1986). Idag ses naverlönn i ädellövskogar, tallskogar, vägkanter, gamla sandtag, på utkast och kvarstående på ödetomter. Trädet förökar sig lätt och bildar livskraftiga populationer på flera lokaler. Första belägget från Öland är samlat 1894 och redan 1912 var naverlönn troligen fröspridd i trakten av Borgholm. Från Högby prästgårdsänge samlades den redan 1913 och finns kvar i området än idag. Även vid Byrum finns en tidig insamling från 1934 och där växer idag rikligt med naverlönn till synes helt naturaliserad i en ädellövskog. I Mellstaby lund, Gräsgård sn, noterades den 1977 och där finns idag flera grova träd. På de flesta av de lokaler som nämns i Sterner (1986) är den återfunnen. För de flesta fynden finns angivet att självföryngring sker och/eller att plantorna är fröspridda.

Kulturflykting, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, bofast.
Odlad som solitärträd och i häckar (Johansson & Larsson 1997), spridd med utkast till soptippar och andra människonära miljöer; även förvildad i en klintkant och i en skogsdunge. I Fardhem noterades ett träd i naturlig skog långt från bebyggelse.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Naverlönn är i Sverige endast inhemsk på en lokal i Skåne. Den odlas som prydnadsväxt, mest i häckar, och kan påträffas kvarstående eller förvildad på ödetomter, i skogsbryn, på vägkanter och skräpmark. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsträd, finns som inhemsk i Skåne. Påträffad kvarstående eller kanske förvildad på 8 lokaler i 7 rutor, mest i Göteborgstrakten.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Naverlönnen förekommer sällsynt planterad i parker och kommunala buskage. Den sprider sig med utkast till skräpplatser. Arten har visat viss tendens till fröspridning och de fåtaliga nutida förekomsterna kan möjligen vara kärnan till framtida förvildning.

Europa, västra Asien. I Sverige vild i Skåne, förvildad i Götaland och Svealand.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Naverlönn förekommer naturligt i stora delar av Europa, norrut till sydligaste Sverige. Den odlas både som solitär och i häckar och frösprids ganska lätt. Förvildade träd förekommer sällsynt i södra Uppland, främst i Stockholms- och Uppsalaområdet med enstaka förekomster längre norrut. Man finner naverlönn mest på skräpmark, men även i lundar och på tomtmark. Rödlistad på sin naturliga växtplats i Skåne. 26 kartblad, 34 kvadranter.
Almq. Sällan odlad; uppges förvildad på Lidingön.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
En gång funnen förvildad.