Taxasida

loppört

Pulicaria vulgaris

Gaertn.

loppört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

loppört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • loppört
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Pulicaria vulgaris
Vetenskapligt namn, fullständig form
Pulicaria vulgaris Gaertn.
Svenskt namn
loppört
Danskt namn
Almindelig loppeurt
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2016-08-27
Thomas Gunnarsson
Färjestaden,Torslunda,Mörbylånga 1935-08-01
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Enligt Nilsson & Gustafsson (1977 b) är loppört en ettårig, starkt kulturbunden art som växer på fuktig, bar och näringsrik mark intill diken och gödselpölar. Arten anses utdöd i Sverige. Landets troligen sista växtplats fanns i Ölmevalla Örmanäs, där den sågs senast 1959. Anmärkningsvärt är att arten rapporterades från denna lokal redan 1788 av Osbeck. Den höll sig alltså kvar i området i drygt 170 år. Orsaken till försvinnandet från lokalen var att en tidigare öppen gödselstad, runt vilken loppörten trivdes, försågs med bottenplatta och kanter av betong (Nilsson & Gustafsson 1977 b).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1796 Pulicaria vulgaris Gaertn.

This variable species occurs in most of Europe (except SW, W, N and E) and adjacent parts of Africa and Asia. In outlying localities, it may be adventive. It is probably extinct in Scania (S. Sweden) and most of Denmark.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art, nu utgången.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och fordom bofast men som sådan ej uppgiven efter 1909. Senare endast någon gång tillfälligt adventiv. Som gammal uppgiven från 33 lokaler i främst kust- och slättområdena, men under 1900-talet endast från Skanör och Falsterbo och senast 1909 (FHol m.fl. i LD).
Förändring och hot: försvunnen, sannolikt främst på grund av bortstädning och ökade hygienkrav kring bebyggelse. Nationellt rödlistad (RE).
Kommentar: B, granskare TKa.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Loppört förekom tidigare som bofast i södra Halland, Skånes slättland, utmed Blekinges och södra Kalmar läns kuster samt på flera platser på Öland. På en del håll var den ganska vanlig. Arten trivs på näringsberikad, tidvis översvämmad mark vid gårdar, i byar och i städer. Den har försvunnit med förbättrade hygieniska förhållanden. – Förekomsten i Småland karakteriserades på följande sätt av Sjöstrand (1863): ´Fuktiga ställen vid vägar och byar ... Calmar och söder ut till länsgränsen flerestädes ... Norr om Calmar upphör den snart´. Enligt samstämmiga uppgifter var loppörten ymnig i Kalmar Kalmar ännu under 1800-talets senare del.
Inga aktuella uppgifter; tidigare uppgifter från 11 rutor. – Gammal bofast kulturföljeslagare; nu utgången (som bofast senast sedd 1920).
Loppört betecknas som försvunnen på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Loppört förekom förr i en stor del av östra, centrala och västra Europa med nordliga utposter i södra Sverige och Danmark. Numera anses den som utdöd i vårt land.

Loppört växer på öppen, fuktig och kväverik mark och sågs förr i gårdsmiljöer där kreaturen trampat och gödslat marken. På Öland har den haft en liknande utbredning som vitnoppa Pseudognaphalium luteoalbum med fynd främst från mellersta Öland. Noteringar och belägg finns från Borgholm samt socknarna Högsrum, Glömminge, Runsten, Algutsrum och Torslunda. Med ledning av antalet belägg förefaller den ha varit spridd främst i Torslunda.

Gammal kulturföljeslagare, förr bofast, numera utgången.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Gärdenfors (2000). Uppgiften grundar sig troligen på en kollekt samlad i Visby 1910 (K. Holm i LD conf. Å. Rühling). Möjligen inkommen med sjöfart, men etikettförväxling kan inte uteslutas.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, fanns tidigare som bofast i Skåne och Halland, där senast sedd 1959. Ej funnen under inventeringen.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt inkommen med barlast vid ett tillfälle. , hamnen 1810 (Hartman & Östling ms 1810).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Ett gammalt fynd finns: