Taxasida

vete

Triticum aestivum

L.

vete är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

vete är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • vete
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Triticum aestivum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Triticum aestivum L.
Svenskt namn
vete
icelandic
Hveiti
norwegianBokmal
hvete
norwegianNynorsk
kveite
Finskt namn
(leipä)vehnä
finlandSwedish
vete
Danskt namn
Almindelig hvede
Foton
Patrik Engström
Stenhamra, Ekerö kommun 2020-06-09
Patrik Engström
Edstippen 2012-09-15
Patrik Engström
Kärsön, Ekerö kommun 2012-07-09
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Vete är ett allmänt odlat sädesslag som tillfälligt förvildas i anslutning till åkrar, vägar, kvarnar, hamnar etc.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Odlad som stråsäd och tillfälligt förvildad t.ex. kring gårdar, åkermarker, vid vägkanter och hamnar. 

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Birger (1908b) uppger att vete endast anträffats som åkerogräs, t ex vid Åkersberg i Lillhärdal, där det gått i ax i slutet av juli 1905. Kilander samlade arten på en vägkant i Hede tätort (17D 4g, 1990 i UPS).

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Gammal kulturväxt, sällan registrerad men tillfällig som spillsäd längs vägar etc.

Vete, inkl. ev. kubbvete, är känd i Närke sedan stenålder och yngre järnålder, bl.a. från Hovsta och Kumla (Hjelmqvist 1955, 1979) och sedan 5 000 år vid Hjulberga i Eker (Welinder 1984).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Ej sällan tillfälligt förvildad på vägkanter, lantgårdstomter m.m. Först publicerad av DAHLGREN 1911 (Sala). - Efemerofyt. Ergasiofygofyt.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: allmänt odlad spannmålsväxt; ofta tillfälligt utkommen. Odlad sedan yngre bronsålder men troligen först långt senare i större omfattning (HHje 1955).

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Vete har sannolikt uppkommit i sydvästra Asien ur hybrider mellan arter av släktena veten Triticum och bockveten Aegilops. I Sverige odlades arten (i form av kubbvete, se under Variation) redan under yngre stenålder. Det är ett vinterkänsligt sädesslag, som därför oftast använts som vårsäd i Småland. Förr användes vetebröd mest vid högtidliga tillfällen, och oftare blandades mjölet in i det grova rågmjölet. Numera är vete det förhärskande sädesslaget till brödsäd. Liksom förr odlas det framför allt på god jord i slättbygder. Det förvildas tillfälligt längs vägar, vid hamnar, kvarnar osv.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Vete är ett ettårigt sädesslag som tillfälligt förvildat påträffas i skräpmarker som jordtippar, vägkanter och vid gårdar. Ofta växer enstaka exemplar i åkrar med andra grödor. Vete kan också växa på platser där fågelmatning skett under vintern.

På Öland har under 2000-talet drygt 100-talet fynd gjorts. Vete är ett vanligt sädesslag på ön och fynden av de förvildade exemplaren visar en jämn utbredningsbild, dock med betydligt färre fynd på norra halvan av Öland. Särskilt vanliga tycks rymlingarna naturligt nog vara i Mörbylångadalens lerjordar, eftersom arten, som Sterner (1986) så träffande uttrycker det: "Som tillfällig i det fria mera anspråksfull [än råg], mest i gammal kulturmylla."

Kulturföljeslagare spridd från odling, tillfällig.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, tillfällig.
Odlad sedan gammalt på Gotland. Från folkvandringstid, 400-talet e.Kr., finns fynd av förkolnade frön av enkornsvete, emmervete och vanligt vete (T. monococcum, T. turgidum ssp. dicoccum och T. aestivum) från Vallhagar i Fröjel (Helbæk 1955). Vete har emellertid inte varit lika vanligt i odling som de övriga sädesslagen; det nämns inte i Gutalagen, inte heller finns det med i Totts räkenskapsbok från 1485–87 och Linné, slutligen, skrev ingenting om vete från gotländska resan 1741. Däremot samlade Münchenberg vete (från odling) 1701–02.

I våra dagar uppträder vete tillfälligt, åtminstone till vissa växtplatser tydligt fågelspridd, annars mest fröspill (Johansson 1998). Arten är främst sedd i vägkanter, på soptippar (ofta med halm) och ruderatmark, men mer naturligt på fuktängar, under träd och vid ett tillfälle i en skrattmåskoloni.

Speltvete T. aestivum var. spelta har också odlats på Gotland och påträffades. tillsammans med enkornsvete och emmervete, 1965 vid Kaupungs i Ardre i en åker, där vete odlats året innan (Hjelmqvist 1966). På senare tid har odlingen av denna sort återupptagits (nu under namnet dinkel), men vi har inga rapporter om fynd utanför odling.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Vete odlas allmänt som brödsäd och förvildas tillfälligt från spill och fågelsprids ibland till öar. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, odlas allmänt på de norra slättbygderna som brödsäd och fodersäd, tidigare odlad över hela landskapet. Påträffas i åkerkanter, kring gårdar och på tippar. Ej konsekvent noterad. 75 lokaler i 64 rutor (8 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Endast odlad. I Sverige ofta spridd med tappat utsäde. I Sörmland sällan rapporterad – (24 rutor). Vete odlades i Sörmland redan under järnåldern, men fick sin dominerande ställning som brödsäd först i samband med att härdiga och rikt avkastande sorter infördes under 1900-talet. Som förvildat förekommer den tillfälligt längs vägkanter och på skräpplatser samt djurspridd långt in i skogen.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmänt odlat sädesslag; arten anses ursprungligen uppkommen ur den odlade arten Triticum turgidum och den vildväxande T. tauschii i åkrar någonstans i Mindre Asien. Vete sprids till vägkanter, tippar och jordhögar med jordbruksavfall, gödsel eller fröspill. 271 kartblad, 450 kvadranter.
Almq. Allmänt odlad, ofta tillfällig på ruderatmarker.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Odlad och tillfälligt utkommen med jordmassor och avfall.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Vete har noterats som förvildat fyra gånger under vår inventering, på vägkant eller soptipp. Ett gammalt belägg finns.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Vete är sparsamt odlat vid kusten, någon gång noterat som tillfälligt grodd från spill. Förr också på barlast. Några uppgifter nedan.