Torbjorn Tyler
Hamra i Tännäs (?) socken 2017-07-14
Taxasida
storkårel
Erysimum cheiranthoides subsp. altum
Ahti
storkårel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
storkårel är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- storkårel
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Erysimum cheiranthoides subsp. altum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Erysimum cheiranthoides subsp. altum Ahti
Svenskt namn
storkårel
norwegianBokmal
stor åkergull
norwegianNynorsk
stor åkergull
Finskt namn
nurmiukonnauris
finlandSwedish
storkårel
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Arboga Götlunda Urvalla 364 847, jordhög 1987 ! (OREB/UMa:?).
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Underarten storkårel, E. cheiranthoides subsp. altum har identifierats ett fåtal gånger, inte i åker utan på andra typer av starkt kulturpåverkad mark, huvudsakligen i nordvästra delarna av landskapet.
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Denna tvååriga, storväxta ras som kan förväxlas med E. hieracifolium har sällan urskilts. Arnell (1905) omtalar från Ångermanland en "minst meterhög form, ofta tarkt dominerande" som kan motsvara denna underart, jfr Ahti (1961). Sannolikt är växten på många håll förbisedd, se även E. hieracifolium. - 22 (18).
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
[Återstår att påvisa. Hit kan ha hört en "v. nodosum Fr." från Munk: V. Lundby 1922 (Lundman manuskript 1924). Tyvärr saknas beläggex. (V. nodosum i NEUMANS [1901] exkursionsflora är utan tvivel identisk med den bienna subsp. altum.) Enligt AHTI (1961) är subsp. altum, fastän uttalat nordlig, samlad på flera lokaler också i Götaland.]
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Storkårel är en nordlig ras, som genom sin tvåårighet kompenserar en kort vegetationsperiod. Första året hinner en bladrosett utvecklas, andra året blir den meterhög och blommar i god tid för fruktsättning. Den växer främst på halvöppen, näringsrik mark och står gärna lite skuggigt – ibland t.o.m. fuktigt – intill högre vegetation, ofta bara enstaka eller i små bestånd. Vanligast är den på multnade högar och längs vägkanter, där den särskilt finns på jordmassor längs nygjorda vägar. Ibland växer den även på uppkastad torv och jord vid skogsbilvägar eller på vändplaner. Mindre ofta ses den som ogräs i odlingar men kan finnas i rabatter, trädor och i kanter även i kustområdets tätorter. Den växer också gärna bland avfall, utfyllnadsjord och i lite äldre jordtäkter. Någon gång dyker den upp på industrimark och vid järnväg.