Taxasida

vanlig nässelsnärja

Cuscuta europaea subsp. europaea

vanlig nässelsnärja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

vanlig nässelsnärja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • vanlig nässelsnärja
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Cuscuta europaea subsp. europaea
Vetenskapligt namn, fullständig form
Cuscuta europaea subsp. europaea
Svenskt namn
vanlig nässelsnärja
norwegianBokmal
neslesnyltetråd
norwegianNynorsk
neslesnikjetråd
Finskt namn
humalanvieras
finlandSwedish
nässelsnärja
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Nässelsnärja växer på fuktig till måttligt torr, starkt kväverik humus eller mulljord. De unga plantorna fordrar fuktighet för att gro, och arten påträffas därför oftast i sänkor eller i skydd av skuggande buskar och örter. Nässelsnärjan växer i allmänhet vid gamla gårdar, särskilt kring ladugårdar, uthus och gödselstäder. Den påträffas även vid vattendrag, på vägrenar och avfallsplatser. Den parasiterar på ett stort antal olika växter men ses numera oftast på brännnässla Urtica dioica, ibland på humle Humulus lupulus och gråbo Artemisia vulgaris. Enligt Hård (1924) var på hans tid humle den vanligaste värdväxten på höglandet.
Eftersom djurhållande gårdar med gammaldags gödselhantering numera blivit ovanliga minskar också nässelsnärjan. Minskningen är mest påtaglig i västra Småland.
Funnen i 138 rutor; tidigare uppgifter från 134 rutor. Ganska sällsynt i östra hälften av Småland, numera sällsynt eller mycket sällsynt i den västra (förr ganska sällsynt till sällsynt). – Gammal kulturföljeslagare.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Vanlig nässelsnärja växer på frisk, kväverik mark. Fynden är gjorda i vägkanter, gårdsmiljöer, på kanten av en luftningsdamm för avloppsvatten, längs en åkerren och i en betesfålla. Den vanligaste värdväxten är brännässla Urtica dioica medan humle Humulus lupulus noterats vid endast ett tillfälle.

Vanlig nässelsnärja var sällsynt redan när Rikard Sterner inventerade och den har minskat klart under de senaste decennierna. Gårdsnära miljöer med vildvuxna bestånd av nässlor är ganska ovanliga idag när ladugårdsplaner asfalteras och på så sätt hålls fria från ogräs. De öländska vägkanterna hyser sällan större bestånd av brännässla, ofta är de för torra för värdväxten. Odlingar av humle är sällsynta på dagens Öland. Extraordinär var sommaren 2011 då stora bestånd med nässelsnärja kunde ses i N. Möckleby sn. I fuktiga, igenväxande betesmarker snärjde den främst på älgört Filipendula ulmaria, läkevänderot Valeriana officinalis och kråkvicker Vicia cracca. Det gick inte att skilja dessa bestånd utseendemässigt från den snärja som växer på stränderna, subsp. halophyta. En del stjälkar var kraftigt röda, andra gula och blommorna var omväxlande 4- eller 5-taliga. De redovisas nedan skilda från de fynd av vanlig nässelsnärja som gjorts under inventeringen. Jämfört med Sterner (1986) ses en tydlig minskning i statistiska analyser (Frescalo och Telfer).

Gammal, bofast.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Troligen gammal kulturföljeslagare, växer som parasit framför allt på nässlor och humle men har setts parasitera på diverse örter. Finns kring gårdar, i betesmarker, på vägkanter och på gräsmarkrester samt på ruderatmark. Hotas av överdriven städning kring gårdar och på restmarker. Mindre vanlig i norra Skaraborg, sällsynt i övrigt. I kartan ingår även nedanstående underart. 105 lokaler i 71 rutor (9 %).

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Mindre allmän i Uppland 206 kartblad, 278 kvadranter.
Nässelsnärja parasiterar mest på brännässla, men även på andra arter, främst i kulturmarker. Den har påträffats i betesmarker, på ladugårdsplaner, vägkanter och tippar.
Förändring - 34 %. – Nässelsnärja växer på vissa lokaler i mycket stora bestånd, men antalet förekomster har minskat, sannolikt beroende på städning av gårdsmiljöerna, så att nässelbestånden elimineras.