Taxasida

strandlosta

Bromus hordeaceus subsp. thominei

(Hardouin) Braun-Blanq.

strandlosta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

strandlosta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • strandlosta
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Bromus hordeaceus subsp. thominei
Vetenskapligt namn, fullständig form
Bromus hordeaceus subsp. thominei (Hardouin) Braun-Blanq.
Svenskt namn
strandlosta
norwegianBokmal
smålodnefaks
norwegianNynorsk
smålodnefaks
Danskt namn
Liggende hejre
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Strandlosta är ursprunglig. Det ett- till tvååriga gräset växer främst på hällmarker och sandiga strandängar vid havet samt på torrbackar med gles växtlighet.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast underart.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: okänt då underarten tidigare knappast uppmärksammats.
Kommentar: B, granskare GHm.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Strandlosta kännetecknas av korta, nedliggande strån, liten, kortgrenig vippa samt korta, i regel kala ytterblomfjäll. Underarten växer bara vid och nära havet, särskilt i gräshedar på sand med glest växttäcke men också vid hällar, på vägkanter, bryggor och stenbroar.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Strandlosta växer främst på kustnära sandmark och strandvallar runt delar av Öland. När den påträffas längre från kusten är det påfallande ofta på grusiga, sandiga och trampade ställen som parkeringar eller gårdsmiljöer. På alvarmark är den funnen på tunn alvarmo som täcker hällmarken. Dessutom är den inkommen till trädgårdar med grus från strandtäkter.

Det finns ett 40-tal fynd från inventeringen varav 14 med belägg. Fynden är fördelade över Öland med en viss ansamling nere i sydväst, främst beroende på inventerare som uppmärksammat underarten.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Säve (1837), som B. hordeaceus (detta namn användes tidigare om strandlosta, medan vanlig luddlosta kallades B. mollis). Även andra författare därefter, men Hylander (1953) anser den inte vara helt säker från t.ex. Gotland. Kollekter bestämda till strandlosta finns dock i offentliga herbarier, men är inte kontrollerade. Vår preliminära bedömning är att strandlosta ännu inte är bekräftad från Gotland.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Strandlosta växer på sandig mark nära havet. Den är funnen på havsstrandängar, sandstränder och i hällmarkstorrängar. Förmodligen är denna underart förbisedd.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på torr gräsmark på havsstrand-ängar och bland klippor. Troligen hävdgynnad. Mycket sällsynt, kanske förbisedd. Funnen på en lokal.