Taxasida

grusnejlika

Gypsophila muralis

L.

grusnejlika är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

grusnejlika är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • grusnejlika
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Gypsophila muralis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Gypsophila muralis L.
Svenskt namn
grusnejlika
norwegianBokmal
murslør
norwegianNynorsk
murslør
Finskt namn
ketoraunikki
finlandSwedish
grusnejlika
Danskt namn
Mur-gipsurt
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2021-07-17
Arnold Larsson
V om Norrbo kyrka, Norrbo 2008-07-29
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Endast en (tillfällig?) förekomst: Sveg: järnvägsstationen (16E 6e 1- 3-, 1989, Uno Unger i GB), i en förtorkad gräsmattekant intill spårområdet.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

801 Gypsophila muralis L.

This partly anthropochorous species is indigenous in parts of Europe and Asia. The northernmost occurrences in Fennoscandia and other outliers are casual. The southeastern population (Ukraine-C. Asia) is distinguished as var. stepposa (Klok.) Schischk. The species has been introduced into N. America. Cf. also Meusel et al. 1965, map p. 140.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Grusnejlika är en gammal, kulturberoende art. Den ettåriga och konkurrenssvaga växten är under inventeringen endast funnen på åtminstone tidvis fuktiga grus- och sandplaner med gles växtlighet. Den kan uppträda mycket rikligt men är oftast obeständig. Enligt äldre uppgifter kan arten också växa i åkrar.

Grusnejlikan har minskat under 1900-talet. Försvinnandet från åkrarna kan nog förklaras av jordbrukets intensivare odlingsmetoder med effektiv dränering, bekämpningsmedel och tätväxande grödor. I tätorterna har minskningen förmodligen orsakats av den allt sämre tillgången på periodiskt fuktig grus- och sandmark genom asfaltering och bortledning av dagvatten.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Sandgynnat åkerogräs och prydnadsväxt.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Grusnejlika är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Cirka femton skilda lokaler, fördelade på tre lokalgrupper i Mälarområdet: gamla Västerås stads omgivning, Badelundaåsen med grannskap i Badelunda, Strömsholmsåsen i Kolbäck-Rytterne. I Skogslåglandet en lokal på Badelundaåsen. [Kanske en tillfällig förekomst i Nedre Bergslagen] Sedan 1920-talet endast känd från lokalen 4–6 (Badelundaåsen) och 9 (Hornsåsen). Nu utgången även på 4 och, som det tycks, 9. Säker under 1970-talet endast på 6. Sydligt kontinental växt med höga värmeanspråk. Utbredningstyp: S 12 (fdS9?)

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast; under senare år dessutom odlad som prydnadsväxt (ofta som storblommiga former) och därvid ofta mer eller mindre tillfälligt förvildad.
Förändring och hot: under hela 1800-talet samtidigt känd från ett 20-tal lokaler men därefter hastigt minskande och nästan försvunnen för att efter 1990 åter öka till följd av odling och förvildning. Nationellt rödlistad (EN).

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Grusnejlika ingår naturligt i ett växtsamhälle av småttingar som koloniserar på blottad, tidvis fuktig sand, snabbt utvecklar massbestånd och sedan försvinner när vegetationen sluter sig. Andra arter i detta samhälle är knutört Anagallis minima, dvärgjohannesört Hypericum humifusum, huvudtåg Juncus capitatus och dvärglin Radiola linoides. Växtsamhället är artrikare längre söderut i Europa och har sina nordligaste utposter hos oss.
Förr påträffades detta samhälle av allt att döma ofta på fuktig, trädad, sandig åkermark. Numera används sådan mager, fuktig mark i regel inte till åker; i den mån man finner de ingående arterna är det i regel i fuktiga, övergivna grustag, dikesskärningar, utmed måttligt trafikerade skogsbilvägar och på grusplaner, även det biotoper som snabbt förändras och växer igen. Ett exempel på utvecklingen är lokalen i Emmaboda Långasjö. Här växte grusnejlikan vid förra sekelskiftet ´ymnig på åkrarna´; vid inventeringen blev den funnen i mängd i ett övergivet grustag 1982 men var 1987 nästan borta eftersom vegetationen hade slutit sig.
Bevarandet av växter av grusnejlikans typ erbjuder stora problem. De finns i markens fröbank, men för att de skall utvecklas fordras omfattande störningar av typ schaktning, grävning eller plöjning, och sådana åtgärder måste ske med täta mellanrum. Det är viktigt att dessa problem får en lösning, eftersom det gäller några av våra sällsyntaste arters överlevnad.
Grusnejlikan har blivit populär som prydnadsväxt på senare år. Sedan 1990-talets början har den därför allt oftare blivit funnen som tillfällig på allsköns skräpmark. Drygt hälften av de aktuella smålandslokalerna är av detta slag.
Funnen i 17 rutor; tidigare uppgifter från 16 rutor. Mycket sällsynt. – Gammal kulturföljeslagare.
Grusnejlikan räknas som starkt hotad på den nationella rödlistan (Gärdenfors 2005), men tillfälligt förvildade förekomster saknar naturligtvis intresse ur skyddssynpunkt.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Grusnejlika anses vara en gammal kulturföljeslagare i södra delarna av Sverige. Den växer där på sandig, tidvis fuktig mark med för övrigt gles vegetation och med fynd främst från Skåne, Halland, Blekinge, östra Småland och Östergötland. Under 1990-talet blev grusnejlika populär i odling och har från trädgårdar spridit sig med utkast vilket gäller de aktuella öländska fynden. När det gäller primärfyndet på Öland framgår inte de närmare omständigheterna runt detta. Värt att nämna i sammanhanget är att i den aktuella socknen Glömminge fanns, åtminstone förr flera lämpliga växtmiljöer för grusnejlika på sandiga och magra marker bland annat vid området Glömminge sand.

Tillfälligt utkommen.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, tillfällig.
Ettårig ört, som odlas någon gång. Troligen spridd med fröspill.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

I Bohuslän tillfällig, kulturform utkommen på kultur- och skräpmarker från odling som prydnadsväxt i sen tid. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, finns bofast närmast i Halland, Skåne och Blekinge. Som bofast rödlistad (NT missgynnad). Är under nyspridning som förorening i blomsterfrö. Påträffas på störd mark i rabatter, på tippar m. m. 6 lokaler i 6 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Grusnejlikan odlades förr som ettårig prydnadsväxt men är nu sällsynt i odling. Förekomsterna beror på förvildning från odling eller kanske ibland på spridning som förorening med frövaror. Det finns bara få uppgifter om förekomstmiljön från Sörmland men arten tycks ha varit tillfällig i trädgårdar och på sandiga ställen. Endast kring Nyköping är den funnen under flera år.

Europa. I Sverige främst i Götaland och Svealand, starkt minskande. Nationellt rödlistad – hotklass NT (missgynnade).

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Grusnejlika har sydöstlig utbredning i landet med nordgräns i Uppland. Den spontana förekomsten i Uppland omfattar militära övningsfältet norr om Enköping, varifrån grusnejlika varit känd sedan 1871. Den växer här inom ett område på 15–20 ha på kulturpåverkad, öppen, sandig mark med en del träd och buskar och av militärfordon sönderkörd, blottad mark. Grusnejlika odlas också som ettårig prydnadsväxt och sprids med fröspill och trädgårdsavfall. Rödlistad. 19 kartblad, 24 kvadranter.
Förändring + 8 %. – Ökningen torde bero på de många förekomster som uppstått genom fröspill, bl.a. omkring blomkrukor utomhus.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Förr tillfälligt inkommen, nu tillfälligt förvildad prydnadsväxt.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Grusnejlika odlas som ettårig prydnadsväxt och frö säljs av fröfirmor. Blomfärgen varierar från vitt till många nyanser av rosa. Tre av våra fynd kan ha sitt ursprung i sentida odling, eftersom de är på tippar. Ett fynd gjordes på en rivningstomt. Arten hittades emellertid på ändå fler ställen i gammal tid. För de gamla fynden är förorenat utsäde en tänkbar källa. Som spontan förekommer arten på störd mark i sydligaste Sverige, särskilt Blekinge. I Småland finns den också i denna miljö, men förekommer också på skräpmarker, spridd från sentida odling (Edqvist & Karlsson 2007).