Taxasida

grodmöja

Ranunculus trichophyllus

Chaix

grodmöja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

grodmöja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • grodmöja
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Ranunculus aquatilis var. diffusus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Ranunculus aquatilis var. diffusus With.
Svenskt namn
grodmöja
icelandic
Lónasóley
norwegianBokmal
småvassoleie
norwegianNynorsk
småvassoleie
Finskt namn
purosätkin
finlandSwedish
grodmöja
Danskt namn
Hårfliget vandranunkel
Foton
Patrik Engström
Frösslunda 2012-06-01
Thomas Gunnarsson
Bunken,Sandby,Mörbylånga 2020-05-30
Patrik Engström
Nedre Lindskärr 2025-05-10
Patrik Engström
Frösslunda 2012-06-01
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Grodmöja är ursprunglig men kulturgynnad. Under inventeringen är den med ett par undantag endast funnen i kustnära strandgölar, bäckar och diken.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Bristfälligt känd varietet. Hittills är möjligen ett 30-tal hithörande fynd registrerade i Närke. Fyra av dessa är kontrollerade/GDa, ThK.

Grodmöja växer i näringsrik sjö, dike, haggöl, damm, kalkkärr, källa, vik vid Hjälmaren och Vättern etc.

Omkr. 9 000-åriga lämningar av Trichophyllus-typ har hittats i södra Kilsbergen i senglaciala–förboreala lager (Florin 1969).

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Se även vattenmöja (aggregat) Ranunculus aquatilis agg.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Grodmöja är uppgiven från sex platser i fem församlingar under vår inventering och det finns två äldre uppgifter (utan belägg). Fyra av de sentida uppgifterna är från Söderhamnstrakten, där den påträffats i restaurerade diken och åar, vilket tolkats som att den har dolt sig i fröbanken i leran. Grodmöja har känts igen på att den saknar flytblad och att kronbladen är mindre och glesare än de på sköldmöja (Ågren 2000b).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Leffler 1866.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

874 Ranunculus trichophyllus Chaix

Syn.: int. al. R. paucistamineus Tausch, Batrachium trichophyllum v. d. Bosch

This species is widely distributed in Eurasia and N. America. The lines are tentatively drawn. In Fl. Eur. 1/1964, p. 237, it is divided into t wo subspecies, viz. subsp. trichophyllus with a circumpolar distribution (Hultén, Circumpol. Il, p. 88, 340 and map 80), occurring mainly S of the following subspecies, and subsp. eradicatus (Laest.) C. D. K. Cook (syn.: int. al. R. trichophyllus subsp. lutulentus [Perr. et Song.] Vierh., Batrachium confervoides Fr.), an arctic-alpine plant with a circumpolar distribution (I. cit.). Subsp. trichophyllus also occurs in SE. Australia and Tasmania.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

(R. trichophyllus)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: osäkert p.g.a. skiftande taxonomisk behandling men förefaller ha minskat kraftigt sedan förra inventeringen.
Kommentar: B, granskare GDg. Övergångsformer mellan denna och föregående varietet är relativt vanliga.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

R. trichophyllus; R. trichophyllus ssp. trichophyllus

Grodmöja växer oftast grunt i leriga, näringsrika småvatten, t.ex. bäckar, korvsjöar, vattengropar och diken. Däremot ser man den sällan i sjöar eller åar.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Grodmöja växer i små, ofta tillfälliga vattensamlingar som alvarvätar, kalkfuktängar, agkärr, mindre stenbrott, vattenhål och diken. Det kan räcka med ett fuktigt traktorspår eller en kreatursstig för att grodmöja ska klara att växa. Många lokaler är tydligt kalkpåverkade och ofta torkar de ut helt en period under sommaren. På några ställen ses grodmöja på havsstränder nära sötvattensutflöden.

Grodmöja är vanlig på Öland främst på Stora Alvaret, i östra sjömarken och delar av Mittlandet. En skillnad mot släktingen vattenmöja R. aquatilis är att grodmöja är vanlig längs västra stenkusten. I västra kustskogen är fynden få liksom i Bödas barrskogar. Grodmöja förefaller klara sig väl på dagens Öland. I Sterner (1938) särskildes inte grodmöja från vattenmöja R. aquatilis utan de redovisades tillsammans under R. paucistamineus.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Samma biotoper som vanlig vattenmöja: bryor, även i fuktig lerjord i kanterna, andra grunda vatten, våta svackor i betesängar. Grodmöja förefaller gynnad av betestramp. Den förekommer även i vätkanter och i grunda vattensamlingar på kalkhäll; här bedömer vi att den är ursprunglig. Även Johansson (1897) ansåg grodmöja vara allmän.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Belägg i GB alla bestämda av Gertrud Dahlgren.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på liknande ställen som vattenmöja, men förefaller vara mera kalkkrävande och finns oftast i mycket grunt vatten. Svår att skilja från vattenmöjan och troligen förbisedd. Mindre vanlig i kalktrakter, sällsynt i övrigt. 69 lokaler i 47 rutor (6 %).

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Tämligen allmän i Uppland, vanligast i landskapets nordöstra hälft. 361 kartblad, 736 kvadranter.
Almq. Merendels tämligen allmän; i skärgården nästan blott på stora öar, sällsynt på smärre.
Grodmöja växer i åkerdiken, vägdiken, i grävda dammar och uttorkande pölar i betesmark samt i sjösträndernas blå bård.