Taxasida

äkta förgätmigej

Myosotis scorpioides

L.

äkta förgätmigej är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt

äkta förgätmigej är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • äkta förgätmigej
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Myosotis scorpioides
Vetenskapligt namn, fullständig form
Myosotis scorpioides L.
Svenskt namn
äkta förgätmigej
icelandic
Engjamunablóm
norwegianBokmal
engforglemmegei
norwegianNynorsk
engminneblom
Finskt namn
luhtalemmikki
finlandSwedish
förgätmigej
Danskt namn
Eng-forglemmigej
Foton
Katarina Stenman
Dagshög 2022-07-01
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2020-06-09
Patrik Engström
Lådnaön 2020-06-16
Patrik Engström
Lådnaön 2020-06-16
Patrik Engström
Lådnaön 2020-06-16
Anders Delin
Prästnäset, Bollnäs 2013-07-04
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2020-06-09
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1561 Myosotis scorpioides L.

Syn.: M. palustris (L.) Hill

This polymorphic species is widely distributed in mast of Eurasia and N. America. M. nemorosa Bess., M. praecox Hülph. and M. serotina Hülph. are included. The species s. lat has been introduced into N. and S. America and New Zealand. In S. Europe subsp. laxiflora Rchb. dominates.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Äkta förgätmigej är ursprunglig men kulturgynnad. Den fleråriga arten växer på liknande ståndorter som sumpförgätmigej M. laxa ssp. caespitosa men är något mera näringskrävande. De vanligaste växtplatserna finns på bäck- och åstränder samt i kärr och fuktstråk i naturbetesmarker.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Läkeört vid vattendrag, stränder, och kärrängar, allm. på Närkeslätten, i Skogsbygden delvis täml. allm. Ansågs vara mycket sparsammare än sumpförgätmigej på Hjälmarens landvinningar (Morander 1986).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Myrin 1832.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Sumpiga stränder vid sjöar och vattendrag, sumpängar, sumpskog vid bäckar och källstråk, bäckutlopp, diken, även sötvattenpåverkade havsstränder. - 61 (24).

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Allmän i hela området. Utbredningstyp: U.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Äkta förgätmigej växer i vatten eller på våt eller fuktig, näringsrik jord. Den näringskrävande växten förekommer vid skyddade, gyttjiga havsstränder, gärna tillsammans med havssäv Schoenoplectus maritimus och blåsäv S. tabernaemontani. Vid sötvattensstränder finner man den ofta bland sjöfräken och högvuxna starrarter. I starkt strömmande vattendrag med grusig eller småstenig botten kan växten bilda vegetativa mattor ner till flera decimeters djup. Arten uppträder även i kärrängar, mader, kärr och sumpskog, särskilt på gyttjebotten, samt i diken och dammar.
Då och då ses en form med mindre blommor än normalt. Den är lätt att förväxla med sumpförgätmigej M. laxa ssp. caespitosa, som emellertid har djupare kluvet foder och saknar utvecklad jordstam (sumpförgätmigej är en tvåårig rosettväxt).
Funnen i 862 rutor; tidigare uppgifter från 236 rutor. Ojämnt spridd. Ganska vanlig i större delen av Småland, ganska sällsynt längst i söder och väster samt i ett stort område kring gränsen mellan Kronobergs och Kalmar län.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Äkta förgätmigej växer på fuktig–blöt, ofta näringsrik mark, i bäckar, diken och kanaler. Den hittas även i fuktängar, kärr och på strandängar. Dessa lokaler beskrivs ofta i termer som högörtängar eller högstarrkärr. Sällsynt är äkta förgätmigej funnen i fuktiga skogar och på gyttjiga havsstränder. Äkta förgätmigej växer på Öland tydligt blötare än släktingen sumpförgätmigej M. laxa och de flesta lokaler håller vatten en stor del av året.

Äkta förgätmigej är ganska ovanlig på Öland, något mer spridd är den på de sydöstra och östra delarna samt i södra delarna av Mittlandet. För övrigt finns glest med fynd över större delen av ön. Öland sluttar som bekant från västra landborgen och österut, varför de östra delarna har fler lämpliga bäckar och kanaler som kan hysa arten. En viss tillbakagång har skett även om utbredningsmönstret känns igen från Sterner (1938). Utdikningar med åtföljande dränering av landskapet har varit ogynnsamt för äkta förgätmigej som behöver pålitligt blöta lokaler. Speciellt förekomsterna nedanför västra landborgen har försvunnit när de källor och bäckar som förr kastade sig nerför kalkstensbranten har sinat. De dämningsprojekt som pågår på Öland kan på sikt ge fler lämpliga växtplatser för äkta förgätmigej. Jämfört med Sterner (1938) ses en minskning i statistiska analyser (Frescalo).

Äkta förgätmigej har delats upp i två underarter: bäckförgätmigej subsp. scorpioides och praktförgätmigej subsp. praecox. Praktförgätmigej beskrevs av Hülphers (1927), då som en egen art. Den växer på havsstrandängar längs Östersjön. Kännetecknande för den är en tidig blomning (maj–juni), stora blommor (kronan 10–12 mm bred) och stora delfrukter (2,0–2,5 mm långa). Hos bäckförgätmigej sker blomningen på Öland i juni–september, blommorna är 6–9 mm breda och delfrukterna högst 1,5 mm långa. Praktförgätmigej har inte beaktats under inventeringen och dess ställning är omtvistad. Det finns några fynd av äkta förgätmigej från havsstränder men de fynden är gjorda senare på säsongen.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Öppen, fuktig till blöt miljö: bäckar, åar, bryor, sumpområden och fuktmarker; även diken, kanaler och någon gång i agmyrskanter. Äkta förgätmigej växer något blötare än vanlig sumpförgätmigej M. laxa ssp. caespitosa. Arten har stora luckor i utbredningen. Den är dock vanlig längs Gothemsån (jfr Linnés uppgift ovan). Arten kan emellertid också vara inkommen här i samband med utdikningarna vid mitten av 1900-talet; vi har bara hittat ett par äldre uppgifter från högt upp i Gothemsåns vattensystem, Romamyr och Källunge. Dagens frekvens överensstämmer med Johanssons (1897) bedömning ”Flerst.”.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Äkta förgätmigej växer på blöt, näringsrik jord vid stränder av åar och sjöar samt på sötvattenstrandängar, mader och i källdråg i betesmarker, även i diken och någon gång i sumpskog.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på blöt till fuktig mark vid stränder av dammar, åar och sjöar, vid bäckar, i kärr, i diken och i fuktstråk i betesmarker och sumpskog. Mer näringskrävande än sumpförgätmigej och kanske mer ljuskrävande. Mycket vanlig på höglandet, vanlig på andra håll men saknas i de allra magraste skogstrakterna. 573 rutor (69 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, Nordasien, Nordamerika. I Sverige nästan hela landet, i övre Norrland sällsynt. I Sörmland allmän – (72%). Äkta förgätmigej är en flerårig sumpväxt som oftast förekommer vid stränder av slättsjöar och i Östersjöns vassområden. Den växer även i rikkärr och kring källmyrarnas vattenflöden. Arten trivs också i alkärr och andra lövsumpskogar och förekommer ibland också i fuktig örtrik barrskog, där den ofta visar sig efter körskador av skogsmaskiner i bäckdrag och liknande. Arten kan också växa i vegetationsrika väg- och åkerdiken, längs åar och i dammkanter. Förgätmigej är mycket variabel i såväl blomningstid som i blomstorlek. Till stor del är dessa variationer betingade av miljön. En tidigblommande havsstrandsform från skärgården har urskilts som var. praecox, praktförgätmigej.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Allmän i Uppland. 640 kartblad, 1589 kvadranter.
Almq. Merendels tämligen allmän; allmän vid Mälaren och i de flesta åar.
Äkta förgätmigej växer fuktigt till blött, främst i näringsrika, öppna miljöer. Den förekommer på strandängar både vid sjöar och vid kusten, på å- och bäckstränder och i diken. Den har även noterats från al- och björksumpskogar, i synnerhet där det är betat och trampat.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Äkta förgätmigej är ursprunglig. Växten anges som allmän i Gävletraktens växter 1848. Arnell (1924b) betecknade den som tämligen allmän i landskapet, men anmärkte att han inte sett den i Ockelbo. Arten har knappast förändrat sin utbredning de senaste 100 åren.
Som skogsväxt förekommer äkta förgätmig-ej mest i svämskogar av al eller andra lövträd och gärna i anslutning till bäckutflöden. Arten är dock inte helt bunden till öppet vatten och hittas ibland i rika blöta skogsmiljöer bland ormbunkar och annan frodig växtlighet.
Den vanligaste följeväxten både vid havet och i inlandet är kabbleka (30%) följd av älggräs, vattenmåra, fackelblomster, revsmörblomma och krypven. Äkta förgätmigej blommar samtidigt som linnea, kråkvicker, ängsruta och nyponros.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Äkta förgätmigej är uppseendeväckande och lätt att känna igen när den i linneans tid, tidigt på sommaren, har mängder av stora blommor. Mot slutet av säsongen är blommorna mindre och arten kan förväxlas med sumpförgätmigej. Blomningen börjar i linneans tid och fortsätter till ljungens, men enstaka blommor ses ända in i höstfärgernas tid. Arten är flexibel och kan växa både utan konkurrens i en torrlagd stenig forsfåra, som ibland genomspolas och inne under hög vass. Den gynnas av bete. Just efter att isen har försvunnit hittar man dess gröna skott under fjolårsgräset.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Äkta förgätmigej växer på näringsrika stränder, i sumpskogar och på blöt kulturpåverkad mark. Arten finns vid älvarna, större rikare åar och vissa eutrofa sjöar. Man hittar den vanligen i översta delen på sumpiga stränder och i strandnära blöta svackor och intilliggande kärrmarker, ofta i träd- och buskzoner. Den förekommer i näringsrika sumpalskogar, i deltaområden och vid havet i sötvattenutlopp. Den kan etablera sig i blötsvackor, bäckstråk och diken i kulturområden. Den kan också dyka upp vid källor och på översilade ytor i öppen odlingsmark och finns ibland i blötpartier i beteshagar, som i hästtramp vid en bäck i Liden Sillre. Ibland växer den mer torrt, i svackor i gräsmattor, och är t.o.m. sedd som ogräs i trädgård. Äkta förgätmigej växer i näringsrikare miljöer än sumpförgätmigej M. laxa subsp. caespitosa och tål mer sluten vegetation, t.ex. kan den växa bland höga bestånd av grenrör Calamagrostis canescens, vasstarr Carex acuta och sjöfräken Equisetum fluviatile och den kan klara sig även i onaturliga vattenstånd på regleringsstränder. Den är svagt kalkgynnad och tilltar i rikområden som nordvästra Borgsjö.