Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2011-09-03
Taxasida
vanlig åkermolke
Sonchus arvensis var. arvensis
vanlig åkermolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
vanlig åkermolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- vanlig åkermolke
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Varietet
Namn
Vetenskapligt namn
Sonchus arvensis var. arvensis
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sonchus arvensis var. arvensis
Svenskt namn
vanlig åkermolke
norwegianBokmal
kjerteldylle
norwegianNynorsk
kjerteldylle
Finskt namn
rikkapeltovalvatti
finlandSwedish
vanlig åkermolke
Danskt namn
Almindelig ager-svinemælk
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Åkermolke är ursprunglig på tånggödslade, sandiga/steniga havsstränder. Den är emellertid mycket kulturgynnad och växer allmänt i åker- och vägkanter, grönsaksland, på jordhögar och näringsrika ruderatmarker.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Kvävegynnat åkerogräs, allm. i uppodlade trakter, som förr ansågs vara allm. i hela Närke men har gått tillbaka genom minskad hävd. Den var exempelvis sälls. i Skogsbygden i Garphyttetrakten 1994.
Förr fanns den i Kvismaredalens havreåkrar ”i stora mängder” (Östman 1902). ”Mjölktistlarne voro linets värsta fiender” på 1850–1860-talen i Närke (Saxon 1933a) vilket ev. omfattade flera arter.
Kjellmert (1947) fann den ”allm. i synnerhet på dyjorden”. Åkerförekomster är nu begränsade till kanterna
genom bekämpning, men den uppträder ofta i trädor. Växtplatser är också vägkanter, tippar, kalkbrott och annan ogräsmark. Vid Lanna i Hidinge växte den 1989 i en lövlund.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: frekvensförändring mindre än 16 %.
Kommentar: En kustform med ljusbruna frukter som möjligen kan föras till klappermolke S. a. var. maritimus har uppgivits från Brunnby (RÅk) men är otillräckligt eftersökt och studerad i landskapet.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Fettistel
Åkermolke växer på fuktig till torr, mer eller mindre kväverik jord. Vid havet påträffas den särskilt på tångvallar samt på klippiga och steniga stränder. I åkrar och trädgårdsland är växten ett av de besvärligaste rotogräsen, eftersom jordstammarna går djupt i jorden och lätt sprider växten när de bryts sönder. Den påträffas också på ladugårdsplaner, vägkanter och tippar samt vid dikes- och dammkanter.
Funnen i 1307 rutor; tidigare uppgifter från 149 rutor. Mycket vanlig i större delen av Småland, men med något lägre frekvens i de glest bebyggda områdena kring gränsen mellan Kalmar och Kronobergs län. – Ursprunglig på havsstränder, i övrigt en gammal kulturföljeslagare.
Åkermolke växer på fuktig till torr, mer eller mindre kväverik jord. Vid havet påträffas den särskilt på tångvallar samt på klippiga och steniga stränder. I åkrar och trädgårdsland är växten ett av de besvärligaste rotogräsen, eftersom jordstammarna går djupt i jorden och lätt sprider växten när de bryts sönder. Den påträffas också på ladugårdsplaner, vägkanter och tippar samt vid dikes- och dammkanter.
Funnen i 1307 rutor; tidigare uppgifter från 149 rutor. Mycket vanlig i större delen av Småland, men med något lägre frekvens i de glest bebyggda områdena kring gränsen mellan Kalmar och Kronobergs län. – Ursprunglig på havsstränder, i övrigt en gammal kulturföljeslagare.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Kulturföljeslagare.
Kulturmark: åkrar, soptippar, vägkanter, jordhögar och annan ruderatmark; även i naturlig vegetation: dynsänkor, driftvallar, sand- och ängsstränder. Enstaka fynd kan kanske gälla var. maritimus, vilken inte har särskilts under våra inventeringar. Inventeringsresultatet, liksom resultatet av provruteinventeringen (nio rutor med vanlig åkermolke, fyra med kalmolke var. glabrescens) tyder på att vanlig åkermolke är något vanligare än kalmolke.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Vanlig åkermolke hör till de växter som ursprungligen hör hemma i den kväverika miljön på tånggödslade havsstränder och som senare funnit sig väl till rätta i andra näringsrika miljöer i kulturlandskapet. Vid havet finner man arten framför allt på block- och klapperstensstränder samt steniga havsstrandängar nära högvattenlinjen. I kulturmark växer den som ogräs i åkrar och trädor, på åkerrenar, i gårdsmiljöer, på vägkanter, banvallar och diverse skräpmarker.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på havsstränder, vid insjöstränder, i åkrar och åkerkanter, kring gårdar och på vägkanter. Kvävegynnad, trivs på lerjordar och är mycket vanlig i slättbygderna, mindre vanlig i de magra trakterna i de östra delarna av landskapet. 641 rutor (77 %).