Taxasida

tofsfetknopp

Petrosedum forsterianum

(Sm.) Grulich

tofsfetknopp är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjörn Tyler
Översikt
Översikt

tofsfetknopp är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • tofsfetknopp
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Sedum forsterianum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sedum forsterianum Sm.
Svenskt namn
tofsfetknopp
norwegianBokmal
konglebergknapp
norwegianNynorsk
konglebergknapp
Finskt namn
peiponmaksaruoho
finlandSwedish
tofsfetknopp
Danskt namn
Fransk stenurt
Foton
Torbjörn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2023-07-31
Nycklar

Burén, T. 2006: Släktena Sedum, Rhodiola, Hylotelephium och Phedimus. Nyckel till vilda, förvildade och odlade arter. Manuskript.

Den Botaniska Skattkammaren
I nyckeln upptas samtliga arter som, så vitt jag vet, har påträffats som vilda eller förvildade i Sverige. Dessutom har jag tagit med några möjliga förväxlingsarter som förekommer i odling. Liksom Karlsson (2002) och Eggli (2003) betraktar jag rosenrötter (Rhodiola), kärleksörter (Hylotelephium) och fetblad (Phedimus) som separata släkten, skilda från fetknoppar (Sedum). Observera att betydligt fler arter förekommer i odling. Nyckeln är preliminär. Förslag till förbättringar samt uppgifter om förvildade arter mottages tacksamt.
Floratexter

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Tofsfetknoppen förekommer rätt sällan i odling och är funnen kvarstående på ödetomt.

Nordöstra Kina.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Odlad som prydnadsväxt, och kvarstående eller förvildad bl.a. på hällar och stenmurar.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1005 Sedum reflexum L.

Syn.: S. rupestre auct.

This species was originally restricted mainly to Europe. It is cultivated in gardens and has escaped in several places. It has been introduced into N. America. The closely related S. forsteranum Sm. in W. Europe is tentatively mapped.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: sällan odlad prydnadsväxt; stundom friplanterad och ofta länge kvarstående och lokalt vegetativt spridd men troligen aldrig egentligt bofast. Först uppgiven 1991 från Vitaby (IUd) men uppenbarligen odlad långt tidigare (åtminstone sedan 1850-talet; KLun 2007) under namn av S. reflexum eller S. rupestre. Tidigare ofta sammanblandad med stor fetknopp S. rupestre varför artens äldre historia i landskapet knappast går att klargöra.
Kommentar: B, granskare KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Denna västeuropeiska art står nära stor fetknopp S. rupestre och används som prydnadsväxt på samma sätt som denna. Den påträffas på utkast, som kvarstående på tomter och stenmurar samt på hällmarker, i gräsmattor och på vägslänter, i regel troligen efter utplantering. Arten bildar lätt bestånd genom sina krypande skott.

Tofsfetknopp skiljer sig från stor fetknopp genom sina mjuka, plattade blad som är mycket tätt, tofslikt, samlade i skottspetsarna (hos stor fetknopp är bladen styva, cylindriska och glesare ställda). Nedanför skottspetsarna sitter de döda bladen kvar hos tofsfetknopp, medan de ofta faller av hos stor fetknopp; denna karaktär är dock mindre pålitlig. Blommande exemplar kan skiljas på att tofsfetknopp saknar stödblad i blomställningen och har kortare foderblad (mindre än 3 mm, hos stor fetknopp 3–4 mm).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Tofsfetknopp är ursprunglig i sydvästra Europa och Marocko. Den är ganska sällsynt i odling och har noterats vid några tillfällen som måttligt förvildad nära trädgårdar där den odlas samt på en stentipp.

Tofsfetknopp påminner om och är nära besläktad med stor fetknopp Petrosedum rupestre. Faktum är att stor fetknopp har uppstått genom hybridisering, där tofsfetknopp är den ena föräldern. Normalt kan de båda arterna ganska enkelt skiljas åt genom att tofsfetknoppen har plattare, mjukare blad som sitter betydligt tätare. Foderbladen är också kortare än hos stor fetknopp och blommorna saknar stödblad. Däremot är det bara vid torka som skotten får tydligt tofsliknande utseende. Några rapporter från Öland har vid kontroll visat sig vara felbestämd stor fetknopp.

Tillfälligt utkommen.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Förvildad, tillfällig.
Odlad växt spridd med utkast till vägkanter och skräphögar samt till en sandig skogsväg.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Odlad prydnadsväxt från västra Europa och Azorerna, tillfälligt förvildad. 

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i sydvästra delarna av Europa; odlad; mycket sällsynt som kvarstående i Uppland.