strandtåg

Gammal bofast art. 

194 Juncus maritimus Lam.

This European, N. African and W. Asiatic species grows on salt-marshes and saline inland meadows. The occurrence (now extinct) in eastern N. America (Staten Isl., N. Y.) was doubtless introduced, as also on the Bermudas(?). The species is reported among the amphi-atlantic plants (Hultén, Amphi-atl., p. 296 and map 277). It occurs also, at least partly as introduced, in W., E. and S. Africa, S. America, Australia and New Zealand. Cf. world maps by H. Weimarck in Sv. Bot. Tidskr. 40/1946, p. 149, and Meusel et al. 1965, p. 84.

Strandtåg är en sydlig art med svensk nordgräns i Småland. Den växer på havsstränder nära eller i vattnet, framför allt i inner- och mellanskärgården, där den är typisk för mark där hävden är eftersatt eller har upphört.

Den iögonenfallande arten har ökat under den senaste 150-årsperioden. I mitten av 1800-talet var den en sällsynthet: före 1919 var exempelvis endast två lokaler kända norr om Kalmar kommun, nämligen Mönsterås Ålem Råsnäs 1870 (A. W. Thorén i GB LD och UPS) och Oskarshamn Misterhult Örö (se lokaluppgifter).

Strandtåg växer utmed Kalmarsund, från Utlängan i sydöstra Blekinge och vidare norrut längs Smålandskusten till strax norr om Oskarshamn, samt på motsatta sida av sundet längs delar av västra Öland. Den är nyligen funnen på Gotland och förekommer också begränsat i sydvästra Skåne. Strandtåg växer alldeles i vattenlinjen eller i små vattensamlingar precis innanför strandkanten. Växtplatserna ska helst vara skyddade och underlaget lerigt. Någon gång kan den förekomma på steniga stränder. Strandtåg växer på svagt betade eller ohävdade lokaler.

Efter upptäcktsåret 1911 har strandtåg spridit sig långsamt till lämpliga lokaler längs västra kusten. Den finns i nuläget från Kapelludden vid Borgholm och söderut till Färjestaden, Torslunda sn. Rika bestånd finns i Grankullaviken längst uppe i norr samt utmed cirka fyra kilometer av nordvästra kusten, från fyren Långe Erik och vidare åt sydsydväst. Rikard Sterner fann strandtåg på ön Nordmannen 1930, Algutsrum sn. Vid inventering av öarna norr om Ölandsbron 2008 noterades den på den närbelägna ön N. Kalvholmen. Några lokaler har dykt upp utmed den långgrunda kusten på nordöstra Öland och där finns goda möjligheter för fortsatt spridning. Däremot är västra stenkusten norr om Borgholm alltför exponerad för växten. Strandtåg gynnas av minskat strandbete. Eftersom den är relativt sent inkommen har den inte ännu hittat alla lämpliga lokaler på Öland och bedöms idag vara fortsatt ökande.

Bladen på strandtåg är styva och kraftiga med en hård och vass spets som skulle kunna fungera som blodprovstagare. Det gör att arten är lätt att känna igen och kan tas på känseln. Fröna flyter och kan föras i väg med havsströmmar till nya lokaler. Dessutom bevarar de sin grobarhet i saltvatten.

Inkommen, bofast.

En kollekt finns från Klintehamn i Klinte, 1884 (B. Ringström i S), men enligt anteckning på etiketten föreligger troligen ett falsarium.