späd ögontröst

7 aktuella uppgifter från 4 församlingar; 25 gamla uppgifter från 12 församlingar.

Se även lila ögontröst Euphrasia stricta.

Späd ögontröst är beroende av kontinuerlig slåtter. Den var tidigare känd från ett tiotal lokaler i landskapet men är inte rapporterad sedan 1920-talet. Späd ögontröst har gått starkt tillbaka i hela södra Sverige under 1900-talet.

Konkurrenssvag slåtterängsväxt, möjligen försvunnen från Närke.

I kortväxt gräsvegetation och på fast grusig mark på vägkanter, vägbankar, gamla körspår, dikes­och åkerrenar, trädesåkrar och vid ödetorp. Undantagsvis i kalkpåverkad myr. - Kontrollerade insamlingar (det T. Karlsson): 32 (15).

Fries 1915.

[9]; utöver nedannämnda lokal är intet känt om dess forna utbredning i Västmanland. Nu säkerligen utdöd; senast samlad 1923 (lokal 6 och troligen 8). Utbredningstyp osäker.

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: sedan länge ytterst sällsynt, men före slåtterängsbrukets upphörande på 1940-talet uppgiven från åtskilliga lokaler om än endast säkert belagd från ca 25.
Kommentar: B, granskare TKa.

Späd ögontröst är starkt minskande i de södra delarna av Sverige där den växer på frisk mark som hävdas genom slåtter eller måttligt bete. Blomningen sker tidigt, ofta innan midsommar, en anpassning till forna dagars slåtterbruk. I Norrland är späd ögontröst fortfarande spridd och vanlig. Den växer där i vägkanter, längs skogsbilvägar, diken, ängsmarker och annan kulturmark. Blomningen sker senare, under andra halvan av juli och början av augusti.

I dagsläget är späd ögontröst känd från Persnäs sn (två slåtterängar). Den är även funnen i betesmarken vid Ismantorps borg. På sydligaste Öland, Ås sn, finns den spridd på flera ställen i Norra lunden och Schäferiängen (betesmark respektive slåtteräng). Det finns ca 25 gamla fynd från Öland som bekräftats med belägg granskade av Thomas Karlsson. Späd ögontröst är en av de växter som minskat allra mest på Öland. I Sterners liggare finns noteringar av späd ögontröst från flera kyrkängar och nära prästgårdar. Tyvärr har dessa slåtterängar sedan länge omförts till åker, vuxit igen eller i bästa fall blivit betesmarker.

Gammal, bofast.

Ursprunglig.
Hävdade ängen, blomning och frösättning före slåttern i mitten av juli; även i betesmark. Från tre av de lokaler där späd ögontröst setts under våra inventeringar är den nu försvunnen, i ett fall troligen genom för tidig slåtter. Ca 40 äldre lokaler har dokumenterats i litteratur och herbarier. Späd ögontröst har minskat sedan slutet av 1800-talet, då Johansson (1897) angav dess frekvens som ”Troligen flerst.”. Utbredningen är koncentrerad till kustnära områden på södra och mellersta Gotland; från de äldre växtplatserna på norra Gotland och Fårö har späd ögontröst försvunnit.

Späd ögontröst växte förr i friska slåtterängar, där den hann sätta frö innan gräset slogs. Den missgynnas av gödsling, bete och tidig slåtter och har därför minskat mycket kraftigt i hela södra Sverige. Uppträdde ännu på 1970-talet ofta tillsammans med ängslosta i ängsmarker i södra Bohuslän (Thomas Karlsson, muntligen) men är numera nästan försvunnen. Det är osäkert om den finns kvar, där den blivit funnen under inventeringen.