Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Bristfälligt känt ogräs i södra Sverige upp t.o.m. Närke (Flora Nordica 1). Täml. allm. eller möjligen allm. i Närke.
Taxasida
smal trampört
Polygonum aviculare subsp. neglectum
(Besser) Arcang.
smal trampört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
smal trampört är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- smal trampört
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Polygonum aviculare subsp. neglectum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Polygonum aviculare subsp. neglectum (Besser) Arcang.
Svenskt namn
smal trampört
norwegianBokmal
strandtomtegras
norwegianNynorsk
strandtomtegras
Finskt namn
kaitapihatatar
finlandSwedish
smal trampört
Danskt namn
Liggende pileurt
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Hudiksvall Bjuråker Sebbervallen, 68839 15372, skogsvägskant vid fäbodvall 1999 (ALA, det. S. Snogerup); Nedre Fläsmasjön, 68750 15340, jordtipp-vägkant 1985 (ALA, det. S. Snogerup); Råka, Ängebo, 68745 15271, ruderatmark 1998 (ALA, det. S. Snogerup); Hudiksvall barlast 1919 (REM i S, det. Th. Karlsson från P. patulum); Ljusdal Ljusdal Lappmyran, 68651 15120, avfallsanläggning 2003 (GOD i S); Onsäng, 6858 1508, 1912 (GLM i S, det. Th. Karlsson); Nordanstig Hassela Berge skola, 6887 1547, 1916 (TVE i S, det. Th. Karlsson); Ovanåker Alfta Kyrkbyn, 6803 1515, 1920 (FRA i S, det. Th. Karlsson); Söderhamn Söderala Vedtjära, 67961 15615, grusig mark 2006 (GOD i S).
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Smal trampört (bekräftad från 3 rutor) dominerar i de sydöstra kusttrakterna.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: okänt.
Kommentar: B, granskare TKa.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Smal trampört kännetecknas på följande sätt. Bladen är smala och ganska lika på skott och grenar. Blommorna är små, skära eller vita, och sitter glest spridda utmed grenarna, och nöten sticker ut en liten aning ur blomhyllet. Underarten växer på öppen, fuktig till torr, gärna näringsrik mark utan eller med sparsam växtlighet. Den är ursprunglig på havsstränder men långt vanligare på kulturmark av alla slag, även åkrar och trädgårdsland. Den undviker dock de allra mest trampnötta platserna, där bägartrampört ssp. microspermum ensam representerar arten. Smal trampört är sannolikt vanlig i hela landet.
Belägg har granskats från 42 rutor och 31 tidigare lokaler. Underarten förekommer i hela Småland och är förmodligen mycket vanlig överallt (den vanligaste av underarterna). – Ursprunglig.
Belägg har granskats från 42 rutor och 31 tidigare lokaler. Underarten förekommer i hela Småland och är förmodligen mycket vanlig överallt (den vanligaste av underarterna). – Ursprunglig.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Smal trampört växer ofta på havsstränder men även vid alvarvätar, körvägar över alvarmark, i åkerkanter, vägrenar och någon gång på ruderatmark.
Smal trampört är funnen främst utmed kusterna men ojämnt fördelad vilket främst visar hur många belägg av trampörter som samlats i inventeringsrutan.
Smal trampört är variabel och har gemensamma drag med flera av de andra underarterna. Den skiljs från bägartrampört subsp. microspermum på att hyllet har en rosa–röd kant och att dess nerver är markerade. Från spetstrampört subsp. rurivagum skiljs den på kortare stipelslidorna utan kvarvarande fibrösa rester och nerver som är dåligt markerade. Från stor trampört subsp. aviculare skiljs den på att blommorna sitter spridda utefter sidogrenarna och att nöten ofta sticker ut (Jonsell 2000).
Gammal, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Status obekant.
Åkrar, vallar, betesmark, vägkanter, stigar och gårdsplaner. Ett belägg är taget på havsstrand. Att döma av redovisade fynd runt Hangvar, åtta noteringar i tre kartblad (TK), är den inte lika vanlig här som stor trampört, men minst lika vanlig som bägartrampört. Äldre uppgifter med belägg (i S, UPS) finns från åtta socknar. Smal trampört bedöms i Smålands flora (Edqvist & Karlsson 2007) vara ursprunglig på havsstränder. Detsamma kan gälla för Gotland, men vårt underlag är för litet för en egen bedömning.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Smal trampört är den underart som verkar vara den vanligaste på havsstränder och då speciellt på block-, grus- eller sandstränder, men den förekommer också på kulturskapade ståndorter och på skräpmark. Den är säkert förbisedd och ofta rapporterad som huvudarten.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Europa, Nordamerika. I Sverige i större delen av landet men sällsynt i norr. I Sörmland allmän i hela landskapet. Smal trampört växer dels på havsstränder, dels på kulturpåverkad mark längs kusten och i det Sörmländska inlandet.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Denna underart är hos oss funnen dels i inlandet på grusiga vägkanter, t.ex. intill asfalten på E14 vid Tuna Lilldälje och på en soptipp (Torp), men också i en sandig åkerkant vid Njurunda Björkvik. Möjligen är det den vanligaste underarten på fågelgödslade ytor i havsbandet, då flertalet insamlade kollekter från de yttre skären visat sig vara just denna underart.