slaktoppsstarr

Örebro Örebro Vattenparken, vägkant, möjligen insådd med övriga ängsväxter (Fransson 2005, GB/ELj, enl. experten på gruppen, Stefan Ericsson, är belägget harstarr).

Slaktoppsstarr växer tuvad med 1-3 mm breda, ljust gröna stråblad som är fästa långt ner på strået och knappast når upp till dess halva längd. Stråna är 30-60 cm långa, tunna, lutande, sträva högst upp med slokande stråtoppar vilket är ett säreget habituellt drag som betingar det deskriptiva svenska namnet. Axen är relativt glest ansamlade i stråtopparna, de är halmgula, avsmalnande mot baserna. Påfallande är de smalt långspetsade fruktgömmena och honaxfjällen som ger axet ett "taggigt" utseende. Fruktgömmena är dock föga utspärrade. De är tunnväggiga, grönaktiga med fintandade kanter i spetsen och smala ribbor nertill. Aven honaxfjällen är tunna, brett hinnkantade med brunaktigt mittfält, lätt kölade med en ljus mittstrimma.

Goda skiljetecken i fält gentemot de närstående och på samma lokal förekommande C. leporina och C. tribuloides är de långa, lutande stråna med slokande stråtoppar och relativt glesa, halmgula axsamlingar. C. leporina har något tätare, bruna-gråbruna ansamlingar, grova trekantiga strån och mörkgröna blad. Även C. bebbi har trekantiga strån som är påfallande styva och mer uppåtstående med täta, gröna-bruna axsamlingar i topparna.

Den funna formen står nära var. invisa Boott.