Björn Wannberg
Flottarleden, Runemo, Alfta 2009-08-13
Taxasida
sibiriskt fetblad
Phedimus hybridus
(L.) `t Hart
sibiriskt fetblad är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Björn Wannberg
Översikt
Översikt
sibiriskt fetblad är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- sibiriskt fetblad
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Phedimus hybridus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Phedimus hybridus (L.) `t Hart
Svenskt namn
sibiriskt fetblad
norwegianBokmal
sibirbergknapp
norwegianNynorsk
sibirbergknapp
Finskt namn
mongolianmaksaruoho
finlandSwedish
sibirskt fetblad
Danskt namn
Sibirisk stenurt
Foton
Nycklar
Burén, T. 2006: Släktena Sedum, Rhodiola, Hylotelephium och Phedimus. Nyckel till vilda, förvildade och odlade arter. Manuskript.
Den Botaniska Skattkammaren
I nyckeln upptas samtliga arter som, så vitt jag vet, har påträffats som vilda eller förvildade i Sverige. Dessutom har jag tagit med några möjliga förväxlingsarter som förekommer i odling. Liksom Karlsson (2002) och Eggli (2003) betraktar jag rosenrötter (Rhodiola), kärleksörter (Hylotelephium) och fetblad (Phedimus) som separata släkten, skilda från fetknoppar (Sedum). Observera att betydligt fler arter förekommer i odling. Nyckeln är preliminär. Förslag till förbättringar samt uppgifter om förvildade arter mottages tacksamt.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Prydnadsväxt, förvildad i Närke på ett 10-tal lokaler fr.o.m. 1970-talet. Den är troligen under expansion och uppträder på ödetomter, tippar och vägkanter.
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Sibiriskt fetblad är bofast. Det är en prydnadsväxt som kan kvarstå länge och ibland även förvildas, främst på kyrkogårds- och andra stenmurar samt i tomtgränser och vägkanter.
Arten härstammar från västra Sibirien. I Sverige är den känd som förvildad sedan slutet av 1800-talet.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Sibiriskt fetblad är en rätt vanlig stenpartiväxt som förekommer kvarstående, utplanterad och förvildad från odling. Vanliga växtplatser är övergivna stenpartier, berghällar, murar och vägskärningar.
Sibirien. I Sverige odlad.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Örtenblad 1973.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Odlad som prydnadsväxt, och kvarstående eller förvildad bl.a. på hällar och stenmurar.
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
10; sällsynt upp t.o.m. Nedre Bergslagen.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(Sedum hybridum)
Status: ganska ofta odlad prydnadsväxt; länge kvarstående och stundom friplanterad eller någon gång spridd med vegetativa fragment men knappast bofast. Först uppgiven 1864 från Malmö (SATu i LD).
Status: ganska ofta odlad prydnadsväxt; länge kvarstående och stundom friplanterad eller någon gång spridd med vegetativa fragment men knappast bofast. Först uppgiven 1864 från Malmö (SATu i LD).
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Sedum hybridum
Detta gulblommiga fetblad härstammar från Sibirien och Centralasien. Det är en sedan lång tid odlad prydnadsväxt, i Småland känd som sådan sedan tidigt 1800-tal (Värnamo Fryele Näsbyholm, Forsander ms 1816). Arten står ofta kvar länge efter odling och förvildas – troligen främst genom vegetativ spridning – på stenmurar, hällar, vägkanter och andra öppna och torra platser i närheten av bebyggelse.
Bestämningsproblem. Arten är släkt med gyllenfetblad P. aizoon, japanskt fetblad P. ellacombianus och kamtjatkafetblad P. kamtschaticus men skiljer sig från dessa genom att ha krypande skott med vintergröna blad. De båda sistnämnda arterna har inte uppmärksammats som förvildade förrän under 1990-talet, och några inventeringsuppgifter om sibiriskt fetblad har vid efterkontroll visats gälla någon av dessa arter.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Sibiriskt fetblad är en asiatisk art (Sibirien och Mongoliet) som odlats sedan lång tid och utkastade plantor har etablerat sig i vägkanter, stenrösen och på något ställe även på alvarmark. På åtminstone en lokal, öster om Vickleby alvargata, har den etablerat sig ute på alvaret och har där en viss kontinuitet; sibiriskt fetblad bedöms som bofast på Öland.
De gulblommiga asiatiska fetbladen kan vara svåra att bestämma, men sibiriskt fetblad är en av de enklaste. Det är den enda gulblommiga arten som bildar mattor av krypande, fleråriga skott med delvis vintergröna bladrosetter. Växtsättet är alltså mycket likt det hos kaukasiskt fetblad, men bladen är helt kala. Kaukasiskt fetblad har små papiller på bladkanterna.
Kulturflykting, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Kvarstående, tillfällig.
Odlad växt, troligen kvarstående eller spridd i närheten av plantering.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Prydnadsväxt från västra Sibirien, odlad som stenpartiväxt, länge kvarstående eller förvildad på vägkanter, hällmarker och kyrkogårdsmurar.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Prydnadsväxt från Uralbergen, länge kvarstående på kyrkogårdsmurar, ödetomter och i utkast, även förvildad i hällmarker och på vägkanter. Troligen ej konsekvent rapporterad. Sällsynt, mest i västra delen av landskapet. 41 lokaler i 36 rutor (4 %).
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprunglig i Asien; allmänt odlad, som kvarstående eller förvildad tämligen sällsynt i Uppland. 167 kartblad, 228 kvadranter.
Almq. Odlad; även utplanterad på berg och hällar.
Sibiriskt fetblad har påträffats på torrbackar, hällar och stenblock, oftast intill bebyggelse och kyrkogårdar.
Almq. Odlad; även utplanterad på berg och hällar.
Sibiriskt fetblad har påträffats på torrbackar, hällar och stenblock, oftast intill bebyggelse och kyrkogårdar.
Gästriklands flora
Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Tillfälligt utkommen och kvarstående prydnadsväxt. Mest funnen på slagghögar, stenmurar, ruiner och bland trädgårdsutkast. Drygt 10-talet noteringar. Äldre uppgifter saknas.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Sibiriskt fetblad är ursprungligen en trädgårdsväxt, som under vår inventering har noterats som förvildad på fyra lokaler i olika typer av kulturlandskap. Åtminstone förekomsten på Köpmanberget i Hudiksvall ger intryck av att vara permanent.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sibiriskt fetblad är vanligt i odling, ofta lokalt förvildat kring stensättningar och på murar, gårdsnära hällar och torra vägkanter. Några förvildningar noterade nedan.