Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2012-07-28
Taxasida
randgräs
Phalaris arundinacea 'Picta'
randgräs är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
randgräs är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- randgräs
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Phalaris arundinacea ´Picta´
Vetenskapligt namn, fullständig form
Phalaris arundinacea ´Picta´
Svenskt namn
randgräs
icelandic
Randagras
Danskt namn
Båndgræs
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Randgräs är en form av rörflen med vitrandiga blad som odlas som prydnadsväxt. Det kan kvarstå länge i ödeträdgårdar och även tillfälligt förvildas från utkast. Eventuellt kan formen uppkomma som lokal mutation (Sterner 1986). En misstänkt sådan förekomst finns i Falkenberg Gruebäck (5B 2j 49 41) vid bäck 1994 (NGN herbarium).
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Randgräs förekommer som tillfällig i utkast; den är även kvarstående eller förvildad bl.a. i hagmarker.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Prydnadsgräs. Tidigaste kända odling: Lerbäcks prästgård på 1870-talet (Sernander 1933).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: särskilt förr allmänt odlad prydnadsväxt, åtminstone sedan början av 1800-talet (Lilja 1838); ofta vegetativt spridd efter odling eller utkast men knappast verkligt bofast. Dessutom uppkommer snarlika former ibland spontant och har under inventeringen uppgivits från minst 2 lokaler, men dessa är sannolikt i längden mindre konkurrenskraftiga.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
P. arundinacea var. picta
Ett gammaldags prydnadsgräs, odlat i Småland redan 1809 (Värnamo Fryele, Forsander ms 1809) och troligen mycket äldre. I mitten av 1800-talet planterades det allmänt t.ex. i Kalmar Kalmar (Westerlund 1852b) och Vetlanda Alseda (Goldkuhl & Westerlund 1851); det användes såväl i trädgårdstäppor som på gravar. I vår tid odlas det mindre ofta men påträffas ej sällan som kvarstående på tomter och vid torpruiner samt som förvildat på vägkanter och skräpmark.
Randigheten hos bladen varierar, även mellan olika skott från samma rotstock. Den kan med tiden försvinna, och gräset kommer då till det yttre att helt överensstämma med huvudformen.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Randgräs förekommer i odling och kännetecknas av att bladen är strimmiga i vitt och grönt. Den är funnen på ett 15-tal lokaler, bland annat kvarstående på gammal tomtmark, som trädgårdsutkast men ibland även långt från bebyggelse. Kanske är något av dessa fynd resultatet av en spontan mutation?
Under inventeringen är randgräs funnet främst på mellersta delen av Öland med flest fynd i socknarna Algutsrum och Torslunda.
Ett alternativt namn på randgräs är människogräs som sägs påminna oss om att ingen annan människas liv är likt någon annans utan är lika skiftande som gräsets blad. Förr planterades därför ofta människogräs på kyrkogårdar, en vacker påminnelse om att varje människa är unik.
Kulturflykting, kanske även spontant uppkommen, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Förvildad, bofast.
Odlat i trädgårdar och spritt med utkast till exempelvis gödselstad, diken och skräphögar. En gång noterad vid brya i änge. På en lokal i Sanda kvar i 20 år.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Odlat prydnadsgräs. Funnen kvarstående på ödetomter och tillfälligt förvildad.