Patrik Engström
Låktatjåkko 2011-07-27
Taxasida
purpurbräcka
Saxifraga oppositifolia
L.
purpurbräcka är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
purpurbräcka är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- purpurbräcka
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Saxifraga oppositifolia
Vetenskapligt namn, fullständig form
Saxifraga oppositifolia L.
Svenskt namn
purpurbräcka
icelandic
Vetrarblóm
norwegianBokmal
rødsildre
norwegianNynorsk
raudsildre
Finskt namn
sinirikko
finlandSwedish
purpurbräcka
Foton
Patrik Engström
Svalbard 2025-07-22
Torbjörn Tyler
Björkliden 2023-07-15
Torbjörn Tyler
Björkliden 2023-07-15
Patrik Engström
Unna Tuki, Padjelanta 2023-07-20
Patrik Engström
Låktatjåkko 2011-07-27
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Ångermanlands flora
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.
Skuggiga nordbranter på hyllor och i springor i diabasstup. I övrigt ej känd öster om fjällkedjan. - 2 (1).
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
NILS-arthandbok
Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning
Tätt tuvad bräcka med krypande förvedad stam. Skotten är krypande och sticker sällan upp mer en ett par cm. De smalt äggrunda mörkgröna bladen är vintergröna och sitter mkt. tätt i fyra tydliga rader. Krypande kott utan blommor har ofta glesare med blad. Längs med bladkanten sitter fina små hår. Redan snart efter snösmältningen slår femtaliga purpurröda blommor ut i toppen av skotten.
Växer på kalkhaltiga klippor och hällar i fjällen, inte sällan långt upp på högfjället. Mycket sällsynt i skogslandet.
Förväxlingsrisk:
Påminner med sitt växtsätt och blomfärg mest om fjällglim (Silene acaulis) men denna har blad som är mer långsmala, vekare (ej vintergröna), ljusgröna och som inte sitter i fyra tydliga rader. De rosa blommorna med urnupna hylleblad har dessutom tydliga bladlösa skaft och ett tilltryckt mörkt foder.
Vintergröna arter ur ljungfamiljen (fam. Ericaceae) är mer tydligt förvedade och saknar håriga bladkanter.