Taxasida

njurdaggkåpa

Alchemilla murbeckiana

Buser

njurdaggkåpa är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Arnold Larsson
Översikt
Översikt

njurdaggkåpa är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • njurdaggkåpa
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Alchemilla murbeckiana
Vetenskapligt namn, fullständig form
Alchemilla murbeckiana Buser
Svenskt namn
njurdaggkåpa
norwegianBokmal
nyremarikåpe
norwegianNynorsk
nyremarikåpe
Finskt namn
munuaispoimulehti
finlandSwedish
njurdaggkåpa
Foton
Arnold Larsson
Övre Fläsmasjön, Bjuråker 2000-06-25
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Tillfälligt inkommen på okänt sätt.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1151 Alchemilla murbeckiana Buser

This species is mainly restricted to N. Europe and, locally, W. Asia. The limit in Russia is preliminary. The closely related A. acutidens Buser, occurring in the Alps, is also mapped.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Inhemsk i norra Sverige, i Närke känd från samma områden som bl.a. baltisk daggkåpa varför frågan om ev. oavsiktlig införsel genom hötransporter eller vallfrö måste ställas.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

En av landskapets allmännaste daggkåpor, möjligen vanligare än A. wichurae, jfr denna art. - 129 (40).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Lindberg 1909.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Otillräckligt känd men av allt döma tämligen allmän (-allmän) i Bergslagen och Övre Skogslåglandet. Inom det senares slättområdet liksom på Mälarslätten hittills få fynd (dock ett eller flera i de flesta delområdena; i t.ex. Hallstahammar sju kända lokaler enligt MALMG. 1970); troligen spridd med smärre luckor. Den lägre frekvensen i Sydost liksom det faktum, att arten helt och hållet saknas Söder om Mälaren och mellersta Närke (frånsett en järnvägsförekomst i Göteborg) är svårförklarad (enligt SAM. 1943). Åtminstone i Västmanland är dock trolig spridning delvis ofullbordad. Tänkbar utbredningstyp: N1 (pU).

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Arten är ofta insamlad. Säkra belägg saknas endast från Härjedalsdelen av Åsarne och Idre. Det är ibland svårt att skilja njurdaggkåpa från glatt daggkåpa. Olika nyckelförfattare har olika uppfattning om hur dessa båda arter skall avgränsas. På kartan registreras endast belägg, som granskats av Ericsson och Hellqvist, C. Blom, M. Engstedt, H. Lindberg eller G. Samuelsson.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Njurdaggkåpa är vanlig i Norrland, men saknas i stort sett i Götaland. Ett par äldre belägg finns från västgötadelen av Göteborgs kommun. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, finns i norra Sverige i naturlig gräsmark, men ofta starkt kulturbunden. Ej funnen under inventeringen.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Njurdaggkåpan förekommer på liknande lokaler och i samma område som skårdaggkåpan men verkar ha något högre krav på näring. Den växer öppet i gräsmattor och på andra gräsbevuxna marker i vägkanter och i skogsbryn. Den förekommer också i artrika hagmarker, ofta med ek, och tycks tåla bete. I denna miljö blir arten småvuxen och lik späddaggkåpan. Förekomsterna i Sörmland ansluter till ett sammanhängande utbredningsområde norr om Mälaren.

Nordeuropa, västra Asien. I Sverige i Norrland och Svealand ned till Mälaren, söder därom sällsynt.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Njurdaggkåpa är en i landet nordlig art, som i Uppland främst förekommer längs Roslagskusten, spritt även i andra delar av landskapet. Längs kusten är den ställvis tämligen allmän. 92 kartblad, 126 kvadranter.
Njurdaggkåpa förekommer i naturbetesmarker samt i gläntor och bryn i tidigare hävdade, nu ofta lundartade miljöer, ofta även i parker. Den påträffas dessutom i vägkanter och diken, ibland även längs stigar samt i friskängsartade hyggen, sällsynt även i gräsmattor.
Förändring - 78 %. – Arten har säkerligen minskat p.g.a. hagmarkernas igenväxning, men den stora minskningen kan även delvis bero på att arten uppmärksammats av relativt få inventerare och att den därigenom blivit förbisedd i vissa områden.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Njurdaggkåpan är en gammal kulturföljeslagare. Det äldsta kända fyndet är daterat 1897, då den samlades från Iggön i Hille (T. Arnell i UPS).

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Njurdaggkåpa förekommer i Sverige från Svealand och norrut. Den växer på torr till frisk gräsmark i slåtterängar, betesmarker och på vägkanter och är ganska vanlig i Hälsingland. Samuelsson (1943) angav den från 96 lokaler och Bertilsson & Carlsson (1999) fann den på 46 av 66 lokaler. Arnold Larsson har noterat den på cirka 25 lokaler i Bjuråker.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Njurdaggkåpa som har tjocka, grågröna och avlångt njurformade blad är en av våra vanligaste daggkåpor. Den förekommer regelbundet på hackslåttermark och på backar runt gårdarna. Den växer där torrt i täta grässvålar och är då ofta småvuxen. Den finns kvar även när dessa marker övergått i beteshagar, gräsmattor och vägkanter. Njurdaggkåpan förekommer även i naturlig vegetation, längs bäckar och på stränder, och är då mer storvuxen. Sådana storvuxna njurdaggkåpor kan finnas på annan kulturmark som i gamla lägdor, åkerkanter etc.