
mursenap
Diplotaxis muralis
mursenap är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

mursenap är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- mursenap

Inga nycklar finns för detta taxon.
Västmanlands Flora
1; Västerås Hamnen 1894 (Dan., S). - Som Diplotaxis erucoides.
Atlas of North European vascular plants
987 Diplotaxis muralis (L.) DC.
This species originates from the Mediterranean region and probably C. Europe. It has been introduced into the British Isles and Fennoscandia, S. Africa, N. and S. America, Australia and New Zealand.
Hallands Flora
Mursenap är en ganska sent inkommen, kulturberoende art. Den är ettårig och växer på olika typer av ruderatmark i städer och tätorter. Utanför landskapet är den också funnen på havsstränder. I Falkenberg finns den sedan 1873 och i Varberg har den lyckats hålla sig kvar på Fästningen sedan 1867. Arten, som är hemmahörande i Medelhavsområdet och mellersta Europa, är känd i Sverige sedan 1840-talet.
Sörmlands flora
Mursenap är ettårig och växer på bar jord och grus på skräpplatser, särskilt i solvarmt läge. Den självsår sig och på några platser återkommer den år efter år. Arten förekommer numera i odling som ”vild rucola” och möjligen beror någon av förekomsterna på förvildning.
Mellan- och Sydeuropa. I Sverige mest i Götalands kusttrakter.
Närkes flora
Förvildad i Sverige sedan 1841 genom båt- och järnvägstrafik.
Blekinges Flora
Ny bofast art; inkommen vid hamnar och etablerad bl.a. på Stumholmen i Karlskrona.
Ångermanlands flora
Hamnar, förr införd med barlast, senast sedd 1938. - 5 (4).
Floran i Skåne.
Förändring och hot: först efter 1970 etablerad och bofast men tidigare ofta inkommen som tillfällig adventivväxt och sammantaget uppgiven från ungefär lika många rutor (ca 60) vid förra inventeringen.
Smålands flora
Funnen i 11 rutor; tidigare uppgifter från 9 rutor. Mycket sällsynt. – Sent inkommen; bofast.
Ölands flora
Mursenap är ursprunglig i Medelhavsområdet. Till Sverige har den inkommit med transporter till hamnar och på järnvägar och från dessa inkörsportar spridit sig ut i landskapet. Den vanligaste växtmiljön på Öland idag är så kallat grusalvar dvs. tunt lager med nedvittrad kalksten som täcker hällmarken. I samma miljö finner man ofta rödmire Lysimachia arvensis, åkervinda Convolvulus arvensis och ibland småsporre Chaenorhinum minus. Växtplatsen är åtminstone vintertid fuktig. Även ruderatmarker som skrotstenshögar, gamla sandtag och jordtippar erbjuder många lämpliga lokaler för mursenap. Grusplaner vid vindkraftverk, vägkanter och grusiga stränder hyser ibland växten. Intressant är att mursenap bara vid ett tillfälle är funnen som åkerogräs trots att dess grannar i grusalvaren ofta ses i denna miljö. Vid Bårbyborg, Mörbylånga sn, växer den på det gamla murverket av fornborgen och gör där skäl för namnet.
Mursenap är ojämnt spridd på Öland. Notera på utbredningskartan hur tydligt man ser delar av den gamla banvallen mellan Kastlösa och Skärlöv där växten finns på de grusalvar som passeras av banvallen. Mursenap är vanlig främst på sydvästra Öland i området runt Degerhamn och Grönhögen, S. Möckleby och Ventlinge sn, ett av de ställen den noterades på redan i början av 1900-talet. Därifrån har den sedan tagit sig ut på den närbelägna alvarmarken, exempelvis till det stora, numera nedlagda stenbrottet nordost om Albrunna. På övriga delar av Stora Alvaret har mursenap många fynd nära tvärvägen mellan Resmo–Stenåsa. Växten har också erövrat några småalavar som Greby alvar och Slottsalvaret i Räpplinge sn, samt alvarmarker i västra delarna av Persnäs och Föra sn. För övrigt finns spridda fynd från stora delar av ön. Men i Böda sn där mursenap inkom med barlast till Nabben 1919 och senast sågs vid Böda station 1946 har den inte lyckats etablera sig. Sammantaget har mursenap en klart ökande trend och har ännu inte hittat alla lämpliga växtplatser; expansionen kommer att fortsätta, kanske även till de nordliga alvarmarkerna.
Inkommen, bofast.
Gotlands flora
Inkommen, bofast.
Öppen kulturpåverkad mark med bar jord: hällmark med tunt jord- eller sandlager, störd genom t.ex. körning; även ruderatmark, nyanlagda vägkanter, grus- och sandtag samt sandstränder. Arten har inkommit med hamntrafiken. Johansson (1897, 1910b) namngav 14 växtplatser, från Burgsvik i Öja till Ar i Fleringe, alla utom Martebo station vid eller i närheten av hamnar.
Numera är mursenap mer spridd, och under Projekt Gotlands flora har arten hittats från Sproge till Fårö. Mursenap är särskilt vanlig med rika och spridda bestånd på Tofta skjutfält och på området från Visborgs slätt till Kungsladugårdshällarna söder om Visby. Förmodligen kommer arten här att minska, eftersom militärens verksamhet, som medför markslitage, har minskat. Mursenap saknas i stort på de södra, mellersta och östra delarna av ön, mer frekvent här är den bara på den gamla lokalen i Ljugarn, Ardre.
Bohusläns Flora
Mursenap har kommit in från sydligare delar av Europa och växer torrt och solöppet i grus eller sand, gärna med skalinblanding. Man finner den på vägkanter, grusplaner, jordhögar och i industriområden. Ibland växer den i öppet skalgrus i naturbeten eller annan kortvuxen gräsmark. Utbredningen är mycket ojämn och arten tycks ha ökat framför allt i Sotenäs och Öckerö kommuner medan den försvunnit på andra håll.
Västergötlands flora
Upplands flora
Almq. Adventiv barlast- och ruderatväxt, stundom ogräs, ej så tillfällig som sandsenap.