Taxasida

knippbjörnbär

Rubus fasciculatus

P. J. Müll.

knippbjörnbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

knippbjörnbär är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • knippbjörnbär
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Rubus fasciculatus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Rubus_subgen._Rubus_sect._Corylifolii_Rubus fasciculatus P. J. Müll.
Svenskt namn
knippbjörnbär
Danskt namn
Gråbladet hasselbrombær
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1064 Rubus ambifarius Mull.

This species is restricted to S. Sweden, Denmark and NW. Germany.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Publicerad som R. fasciculatus knippbjörnbär. 

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: okänt då arten tidigare knappast eftersökts.
Kommentar: B, granskare APe och GWt.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

Knippbjörnbär har en vid utbredning som går från norra Frankrike till Danmark och Sverige; i vårt land finns den i kusttrakter från Bohuslän till Östergötland.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Artens avgränsning är något oklar. I vid bemärkelse finns den i Blekinge, Skåne och norra Kalmar län varför en förekomst på Öland inte är orimlig.

Knippbjörnbär kännetecknas av att bladen är tätt håriga på ovansidan. Andra arter kan dock bli ovanligt håriga när de växer i skuggiga lägen, vilket har orsakat en del felbestämningar.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Troligen inkommen, tillfällig.
Art med osäker status på Gotland. Känd genom två äldre belägg i herbarier. Det äldsta av dem, från Sles i Grötlingbo, är något märkligt: Fries samlade samma dag, 14 augusti 1932, tre belägg av Rubus vid Sles i Grötlingbo, vilka han alla bestämde till hasselbjörnbär R. wahlbergii. Ett av dem, i UPS, har senare ombestämts till knippbjörnbär R. fasciculatus. De övriga två, i LD, ligger kvar som R. wahlbergii. Från Sles i Grötlingbo har A. Oredsson senare samlat R. wahlbergii: 3,8 km SSO kyrkan, Sles, vägkant – krona skär, 1961 (i LD det. Martensen 1990). Området har också genomsökts 1995, då bara R. wahlbergii påträffades: bryn vid lövskog och beteshage, ca 100 m från gården (16554- 63336- BGJ i S det. T. Karlsson 2013).

På det andra belägget av knippbjörnbär, från 1943, anges bara ”Gotland” som växtplats, vilket gör fyndet svårt att följa upp.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Knippbjörnbär är under inventeringen funnen på vägkanter vid två tillfällen. Arten kan vara förbisedd. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Uppgiven i Fries 1945 och 1971 från (Mölndal) Mölndal Toltorp men inga belägg sedda.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Mellaneuropa till Sverige. I Sverige tidigare upp till Östergötland.