kaveldun

Det största kända beståndet sågs vid Sjömo i Götlunda på en sank, delvis betad, strandäng 1976.

Äldre regionalt namn för kaveldun är ”dunhammare”.

Perenna, beståndsbildande (jorstam!), upp till 2 m höga sump- och vattenväxter med honblommor i unika, cigarrformade kolvar och hanblommor i smalare kolv ovanför. Blad mycket långa, upprätta, platta, styva och något vridna. I skotten, som nedtill är cylindriska, är bladen ordnade med plattsidorna mot varandra (“som bladen i en bok”). Bladbasen har slida med hinnkanter, vilka upptill är tvärt avrundade.

Kaveldun bildar vida ruggar i sjöar, åar och naturliga gölar, gärna även i kulturskapade småvatten som vägdiken, grävda gropar etc.

Förväxlingsrisk:
Blommande plantor är omisskännliga.
Stor igelknopp (Sparganium erectum) har skarpt trekantiga blad och diffust avgränsad slida vid basen. Får grenad blomställning med “taggiga” klotformade honax.
Svärdslilja (Iris pseudacorus) har solfjäderformade skott där de yttre bladen omsluter de inre. Stängeln är grenad, har gula blommor och kapslar med 3 väggar.