
kärrnycklar
Anacamptis palustris
kärrnycklar är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

kärrnycklar är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
- kärrnycklar








Inga nycklar finns för detta taxon.
Atlas of North European vascular plants
568 Orchis palustris Jacq.
Syn.: O. laxiflora Lam. subsp. palustris (Jacq.) Bonn. &Lay.
This calciphilous species occurs in C. and parts of N., S. and SE. Europe, NW. Africa and continuing, to an indeterminable extent, into the adjacent parts of Asia. For the closely related taxa, subsp. elegans Soó and O. laxiflora Lam., see Fl. Eur. 5/1980, p. 342, and Meusel et al. 1965, map p. ll0.
Smålands flora
Kärrnycklar växer på tidvis vattendränkt mark, i regel bland knappag Schoenus nigricans. Arten är i Norden bara funnen på Gotland (ett tidigt herbarieex från Öland finns också). Uppgifter om förekomst av kärrnycklar på Store mosse i Gnosjö och Värnamo hos Tarras-Wahlberg (1968) och Statens Naturvårdsverk & Länsstyrelsen i Jönköpings län (1975) gäller förekomsten av sumpnycklar Dactylorhiza traunsteineri i Värnamo Kärda Björnekullakärret.
Ölands flora
Kärrnycklar finns idag i Norden endast på Gotland. Det finns ett äldre belägg av kärrnycklar samlat på Öland. Större utdikningar ska ha skett vid Isgärde i slutet av 1890-talet varför fyndet inte är orimligt. Kärrnycklar är troligen felaktigt uppgiven från Öland i Liljeblad (1816).
Gammal, förr bofast? numera utgången.
Gotlands flora
Ursprunglig.
Kärrnycklar växer på kalkrika myrar, gärna agmyrar, i knappagsbältet i myrens utkanter. Några lokaler i Hablingbo är dock snarare fuktängar, och här förekommer inte alltid knappag. Kärrnycklar kräver växtplatser som är översvämmade under vinterhalvåret, starkt fuktiga under försommaren och torra under högsommaren (Högström 1991, 1999b). Antalet blommande plantor varierar mycket mellan olika år.
Under 1800-talet upptäcktes ett 20-tal nya lokaler, samtidigt som kärrnycklarnas växtplatser, myrmarkerna, i snabb takt torrlades. Under 1900-talet hittades visserligen ytterligare nya lokaler, men dagens bestånd utgör dock kanske bara 2–3 % av vad som funnits (Högström 1991). Arten är inte återfunnen på följande växtplatser (delvis ur Högström 1991), av vilka de flesta är dikade:
Många av kärrnycklarnas växtplatser är ännu i dag hotade, t.ex. genom uttorkning p.g.a. dränerande, lägre liggande kalkbrott (Hoburgsmyr), anläggning av viltvatten (Esketräsk) eller felaktig vattenreglering med för högt vattenstånd under sommaren (Träskmyr; Högström 1989a). I Träskmyr räknades vid en totalinventering 2 680 ex. år 1976. Efter den ändrade vattenregleringen, införd 1982–83, noterades en minskning till bara 24 plantor 1990. Efter en ny reglering från 1994, med lägre vattenstånd under sommaren, ökade antalen åter, till 946 ex. 1995, men i de nordöstra delarna, som är mest påverkade av högvatten under sommaren, är kärrnycklar fortsatt fåtalig (Högström 1999b). Vid bete med får har bestånden också minskat, t.ex. i Hägsarve kärräng och Limmorträsk (Högström 1991, 1999b). Tranor har lärt sig uppskatta orkidéers rotknölar, och detta kan bli ett problem för små bestånd av kärrnycklar.