Patrik Engström
Färingsö, Ekerö kommun 2011-09-03
Taxasida
kalmolke
Sonchus arvensis var. glabrescens
Wimm. & Grab.
kalmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
kalmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- kalmolke
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Sonchus arvensis var. glabrescens
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sonchus arvensis var. glabrescens Wimm.
Svenskt namn
kalmolke
norwegianBokmal
snaudylle
norwegianNynorsk
snaudylle
Danskt namn
Glat ager-svinemælk
Foton
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Kalmolke, som saknar glandelhår, växer på havsstränder. Trots efterforskningar har vi endast funnit den på en lokal. – Enligt Ahlfvengren (1924): tämligen allmän utmed kusten.
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
En varietet utan körtelhår.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Kalmolke har noterats på 5 lokaler i 3 församlingar i äldre tid och två gånger i nutiden, enligt denna förteckning:
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Se även åkermolke Sonchus arvensis.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(S. arvensis ssp. uliginosus)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från ungefär lika många rutor vid förra inventeringen.
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från ungefär lika många rutor vid förra inventeringen.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
S. arvensis ssp. uliginosus, S. uliginosus
Kalmolke skiljer sig från åkermolke genom att ha kala korgar och korgskaft. I övrigt är de identiskt lika och detta gäller även deras miljökrav. Möjligen är dock kalmolken en sen invandrare – dagens egendomliga utbredningsmönster kan bero på att kalmolken fortfarande är under spridning. De fåtaliga tidigare uppgifterna beror dock delvis på att växten ej är fullständigt registrerad i alla herbarier.
Funnen i 320 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Ganska vanlig i mellersta Kalmar län och i centrala Jönköpings län, ganska sällsynt i norra och södra Kalmar län, i övrigt sällsynt. – Troligen en sentida kulturföljeslagare; bofast.
Kalmolke skiljer sig från åkermolke genom att ha kala korgar och korgskaft. I övrigt är de identiskt lika och detta gäller även deras miljökrav. Möjligen är dock kalmolken en sen invandrare – dagens egendomliga utbredningsmönster kan bero på att kalmolken fortfarande är under spridning. De fåtaliga tidigare uppgifterna beror dock delvis på att växten ej är fullständigt registrerad i alla herbarier.
Funnen i 320 rutor; tidigare uppgifter från 19 rutor. Ganska vanlig i mellersta Kalmar län och i centrala Jönköpings län, ganska sällsynt i norra och södra Kalmar län, i övrigt sällsynt. – Troligen en sentida kulturföljeslagare; bofast.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Kalmolke växer i liknande miljöer som vanlig åkermolke dvs. steniga havsstränder, åkrar och ruderatmarker. Någon tydlig preferens till stränder har vi inte funnit under inventeringen. Den har vid tidigare inventeringar inte beaktats varför det inte går att bedöma om några förändringar har skett. En undersökning i början av 1990-talet gav en fingervisning om att kalmolke var vanligare norrut på Öland (Bringer 1995). Även idag är fynden påtagligt fler på den norra halvan av ön men det kan bero på flitiga inventerare som varit noggranna med att skilja ut varieteterna av åkermolke. Kanske är kalmolke inkommen i senare tid till Öland? Det skulle förklara att de första fynden dyker upp först i början av 1900-talet.
Gammal eller inkommen, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Kulturföljeslagare, inkommen?
Åkrar, vägkanter, trädgårdsland och ruderatmark; även stränder. Sent uppmärksammad varietet som möjligen inkommit under slutet av 1800-talet (jfr Edqvist & Karlsson 2007). Kalmolke är mindre vanlig än huvudformen och har utbredningsluckor, särskilt på södra och östra Gotland.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Kalmolke är funnen i liknande miljöer som åkermolke, både på havsstränder och i kulturmark. Den verkar vara sällsynt men är antagligen delvis förbisedd.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer på tånggödslade havsstränder, möjligen förbisedd i övrigt. Sällsynt i Göteborgs skärgård. 5 lokaler i 4 rutor.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Denna kala varietet av åkermolke ser man idag längs de stora genomfartsvägarna, särskilt E14 i Ljungandalen och väg 86 längs Indalen. Kalmolke växer där ”på rad” närmast asfalten. Uppenbart sprids den idag med trafiken. Inte sällan hittar man denna form också i åkrar, åtminstone nära större vägar, t.ex. i Indal Kårsta.