Katarina Stenman
myr nära Kryddgrovan, Norsjö 2024-07-14
Taxasida
jämtstarr
Carex lepidocarpa subsp. jemtlandica
Palmgr.
jämtstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt
jämtstarr är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- jämtstarr
Taxonomi
Klass
Ordning
Familj
Släkte
Namn
Vetenskapligt namn
Carex lepidocarpa subsp. jemtlandica
Vetenskapligt namn, fullständig form
Carex lepidocarpa subsp. jemtlandica Palmgr.
Svenskt namn
jämtstarr
norwegianBokmal
jemtlandsstarr
norwegianNynorsk
jemtlandsstorr
Finskt namn
kuusamonnokkasara
finlandSwedish
jämtstarr
Foton
Katarina Stenman
Kryddgroven, Norsjö sn 2024-07-14
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Härjedalens kärlväxtflora
Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund.
ISBN 91-971255-9-8.
Palmgren (1959) uppger att jämtstarr förekommer sparsamt i Härjedalen. Vad denna uppgift bygger på är okänt. Lokaler har senare rapporterats från landskapet av Danielsson (1973) och Danielsson & Nilsson (1988).
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: uppgiven 1942 från Brönnestad (HWei det. GSam) men bestämningen är mycket omdiskuterad och beläggsmaterialet som skall ha funnits i LD har inte kunnat återfinnas för kontroll.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Belägg samlade av L. Fridén i Aneby Lommaryd Hullaryd 1961 (i LD) har av T. Elfström bestämts till jämtstarr. När beståndet undersöktes med kemiska metoder i mitten av 1990-talet (Hedrén 1994) kunde dock inget jemtlandica-inslag påvisas, utan det visade sig vara näbbstarr C. lepidocarpa ssp. lepidocarpa påverkat av hybridisering med grönstarr C. demissa.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ursprunglig.
Fuktalvar (träskhed), vätar, kalkgräsmyrar, agmyrkanter, diken och grustag. Hedrén (1994b) anger jämtstarrens växtplatser som ”öppna och ljusa lokaler, såsom stora översilningsmyrar med partier av blottad kalklera”. Jämtstarr är främst funnen på norra Gotland; rika lokaler finns t.ex. på Bälsalvret i Bäl, där tuvorna motstår den ständiga rörelsen i markytan då kalkleran omväxlande fryser och tinar under vinterhalvåret. Växten har en betydligt snävare utbredning än näbbstarr, som till största delen växer i andra områden; i de 80 km2-rutor där jämtstarr påträffats under vår inventeringsperiod fanns näbbstarr bara i 25.
Den gotländska formen avviker från typisk ssp. jemtlandica genom spädare byggnad, kortare stödblad och kortare fruktgömmen. Den har namnsatts som C. jemtlandica var. gotlandiae (Palmgren 1958). Mätvärden hos Hedrén (2003) bekräftar skillnaderna. Hedrén & Prentice (1996) fann dock att skillnader i undersökta allozymer var låg mellan populationer på Gotland och t.ex. i Jämtland. Numera urskiljs inte den gotländska formen som en egen taxonomisk enhet, men ”man kunde överväga om inte den gotländska formen trots allt kunde uppfattas som en varietet” (M. Hedrén i brev 2013).
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer i öppet, kraftigt källpåverkat kalkkärr. Nordlig underart som är svår att skilja från näbbstarr. Några tror sig ha sett jämtstarr på ett fåtal lokaler, där den är förgäves eftersökt av andra. Jämtstarr finns dock på en lokal.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Jämtstarr är inskränkt till de kalkrikaste myrarna i nordväst. Där växer den ute i rikkärrens blötaste partier, helst i mjuka sviktande mattor, fuktigare än knagglestarr C. flava. Däremot har den inte setts på fast mineraljord.
Tidiga uppgifter under namnet C. lepidocarpa har här förts till jämtstarr. Vanlig näbbstarr C. lepidocarpa subsp. lepidocarpa, som är sydlig, har aldrig belagts från Medelpad men har några få förekomster i Jämtland. En insamling från Borgsjö Koppartäkttjärn (Collinder i UPS) har karaktärer som påminner om denna ras (M. Hedrén, muntl.).