Taxasida

gullkrage

Glebionis segetum

(L.) Fourr.

gullkrage är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

gullkrage är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • gullkrage
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Glebionis segetum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Glebionis segetum (L.) Fourr.
Svenskt namn
gullkrage
norwegianBokmal
gullkrage
norwegianNynorsk
gullkrage
Finskt namn
keltasuvikakkara
finlandSwedish
gullkrage
Danskt namn
Gul okseøje
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-08-13
Calle Ljungberg
Mörlunda kompostgård, Sm 2020-09-27
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

I ett brev till S. Birger 1917 meddelar S. J. Enander ett fynd av gullkrage i Lillhärdals kyrkby. Fyndet gjordes 1908. Det är markerat i Hultén (1971).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Ett 15-tal fynd på skilda håll fr.o.m. 1841 (Köping: nära hamnen, Post, S) t.o.m. 1911 (Rytterne: kyrkbacken, E. S. Karlström enligt SAMUELSSON 1925). Först publicerad hos POST 1844 (Köpingstrakten) och Wall hos FRIES 1844 (Västerås stad 1842).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1814 Chrysanthemum segetum L.

This species probably originates from SE. Europe. From there it has spread with agriculture to mast of Europe (except NE) and adjacent parts of Africa and Asia. It has become less frequent in recent times. In the northernmost localities it occurs only casually. It has been introduced into C. and S. Africa, N. America and New Zealand.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Gullkrage är fortfarande, efter 300 år, ett vanligt åkerogräs i de flesta grödor och på varierande jordar. Den förekommer också, fast mera sparsamt, i trädgårdsland och nysådda gräsmattor, på jordhögar, utfyllnadsområden och ruderatmarker. Växten är konkurrenssvag och försvinner när växttäcket sluter sig. De senaste årtiondenas kemiska ogräsbekämpning har inte nämnvärt påverkat artens frekvens.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Konkurrenssvagt, kalkskyende åkerogräs och prydnadsväxt, inkommet i Sverige genom ett förlist fartyg på 1620-talet (Wigren & Svensson 1993b), i Närke mkt sälls.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Sannolikt gammal bofast art. Aspegren (1823) uppgav gullkrage som ”allmännast i västra Blekinge” och arten är troligen ett gammalt åkerogräs i landskapet.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Okänd miljö, sannolikt tillfällig, senast rapporterad på 1950-talet. - 6 (6).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Myrin 1832 .

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
(Chrysanthemum segetum)
Status: gammal och bofast. Anges ofta vara en sentida inkomling men om så överhuvudtaget är fallet torde den ha invandrat före 1749. Redan 1838 av Lilja (1838) angiven som ”öfverallt allmän, även i furebygden” vilket måste tolkas som en än högre frekvens än i dag.
Förändring och hot: minskning med 16–30 %, men förefaller ha ökat i urbergsbygderna samtidigt som det skett en kraftig minskning på de intensivt brukade slätterna.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Chrysanthemum segetum
Den västeuropeiska gullkragen är en relativt sen inkomling i den svenska floran (troligen från 1600-talet, Linné 1755). Arten är ett åkerogräs som trivs bäst på näringsfattig och sur sandjord. Den var förr vittspridd och ganska vanlig i västra Småland men endast tillfällig i östra (Scheutz 1864). Gullkragens tillbakagång som åkerogräs i västra Småland var påtaglig redan kring 1920 (Hård 1924). Den kan fortfarande någon gång påträffas på åkrar men då sparsamt och troligen endast tillfälligt. Nu ses den oftare på omgrävd mark samt på jordhögar, tippar och annan skräpmark. En del förekomster beror på att arten odlas som prydnadsväxt.
Funnen i 34 rutor; tidigare uppgifter från 61 rutor. Sällsynt; de flesta nutida fynden har gjorts i västra Småland, vilket troligen återspeglar artens tidigare utbredning som åkerogräs. – Sentida kulturföljeslagare, numera sannolikt försvunnen som bofast.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Gullkrage härstammar från västra Europa men inkom till Sverige redan under 1600-talet med orent utsäde. Traktvis har den varit ett besvärligt åkerogräs på sandiga, kalkfattiga jordar främst i de västra och sydliga landskapen. På Öland har gullkrage endast förekommit tillfälligt eftersom de kalkrika marker som ofta erbjuds på ön inte är optimala för arten. Numera ses den även som trädgårdsväxt och de aktuella fynden är spridda från odling. Bland de äldre fynden finns endast ett från en kalkfattig åker; i övriga fall är växten förr inkommen via hamnar eller spridd utmed järnvägsnätet.

Inkommen och kulturflykting, tillfällig.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inkommen, numera förvildad, tillfällig.
I äldre tid inkommen med sjöfart till hamnar och funnen som åkerogräs, numera odlad i trädgårdar och ibland förrymd (Johansson 1998). Gullkrage har vid två tillfällen observerats på förmodade trädgårdsutkast.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Gullkrage är en kulturföljeslagare som förmodligen kom till Sverige på 1600-talet. Antagligen har den följt med spannmålstrans-porter. Arten växer på frisk till fuktig, måttligt näringsrik, odlad eller omrörd jord och är ett traktvis vanligt åkerogräs, som ibland förekommer i stor mängd i åkrar och trädor. Den förekommer också på åkerrenar, vid gårdar samt på jordhögar, utfyllnader och tippar.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Gammal inkomling, troligen från trakterna kring Egeiska havet, växer som ogräs i åkrar och på åkerkanter, även i rabatter, på jordhögar och på tippar. Ganska vanlig i Götaälvdalen, kan förekomma i mängd på trädor. Spridd med växter och planteringsjord, sällsynt och ofta tillfällig i övriga delar av landskapet. 117 lokaler i 74 rutor (9 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Gullkragen är ettårig och växte tidigare i åkrar och var då införd med utsäde. Numera förekommer den tillfälligt införd med frövaror i trädgårdsland eller i nyanlagda gräsmattor där den tycks vara medvetet inblandad i vissa fröblandningar.

Medelhavsområdet, Nordafrika. I Sverige mest i de södra och västra landskapen, längre norrut i regel tillfällig.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Bofast i sydvästligaste Sverige och där framför allt förekommande som åkerogräs, tillfällig längre norrut, i Uppland sällsynt. Rapporterad från grustag, vägkanter och skräpmarker. 12 kartblad, 12 kvadranter.
Almq. Tillfälligt adventiv, numera högst sällsynt.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Gullkrage är ett sällsynt åkerogräs. Arten anses införd till Sverige med utsäde på 1600-talet. Den tidigaste uppgiften från Gästrikland meddelades av Carl Johan Hartman och Claes Östling – »på Bråbänken [Gävle hamn] 1809, även funnen i en åker inom staden«. I Gävletraktens växter 1848 anges den som »sällsynt, i odlingar i synnerhet potatisodlingar« och i den senare utgåvan 1863 som »flerstädes« men sporadisk. Flera lokaluppgifter finns från 1800-talet. På 1900-talet är växten bara påträffad på en soptipp vid Sörby urfjäll 1920 av Sten Ahlner.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Vi känner tio gamla och tre nya fynd av gullkrage, Några av de gamla gjordes i vad som troligen var jordbruksbygder.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Först publicerad av Hartman (1838) baserat på belägg från Sättna och Njurunda (J. Ångström). Äldsta belägg från Sundsvall 1878 (K.A. Andersson i S).