Taxasida

grönskära

Bidens radiata

Thuill.

grönskära är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Lars Efraimsson
Översikt
Översikt

grönskära är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • grönskära
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Bidens radiata
Vetenskapligt namn, fullständig form
Bidens radiata Thuill.
Svenskt namn
grönskära
norwegianBokmal
grønnbrønsle
norwegianNynorsk
grønbrønsle
Finskt namn
säderusokki
finlandSwedish
grönskära
Danskt namn
Fladhoved-brøndsel
Foton
Lars Efraimsson
Södra Hyn, Karlstads kommun 2021-08-24
Björn Wannberg
Acktjärn, Ovanåker 2007-08-01
Björn Wannberg
Acktjärn, Ovanåker 2007-08-01
Arnold Larsson
S. om Svågans mynning i N. Dellen, Bjuråker 2014-09-16
Lars Efraimsson
Södra Hyn, Karlstads kommun 2021-08-24
Lars Efraimsson
Södra Hyn, Karlstads kommun 2021-08-24
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2019-06-29
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Uppgiven av Rosen 1749 från Övraby Sperlingsholm. Belägg saknas. Sannolikt är det fråga om en förväxling med f. radiata av B. cernua (se denna art).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

[Känd på åtskilliga Hjälmar-öar helt nära Västmanland alltsedan 1800-talet (se bl.a. GREVILLIUS 1892, MORANDER 1977b), ännu inte uppdagad på vår sida landskapsgränsen.]

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1798 Bidens radiata Thuill.

This species is widely distributed in Europe (except W and S) and W., C. and E. Asia. The population in E. Asia is distinguished as var. pinnatifida (Turcz.) Kitam. The map is incomplete.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Östlig art, vars livsmiljö påminner om bågsävens med betade eller tidvis översvämmade näringsrika stränder. Broddeson (1948) avslöjade att arten hade ”skyddats” genom Örebro Läns Naturskyddsförenings försorg, men det är oklart vad som menas med uttrycket. Växten uppträder tillfälligt på ständigt nya lokaler och är svår att skydda genom särskilda åtgärder. Ericson (1993a) påpekade att växten ”Idag tycks... ha sina rikaste förekomster dels vid Hjälmaren, ... Betet bör säkerställas... t.ex. vid Hjälmaren”.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Leriga, näringsrika stränder i gles vegetation vid Ångermanälvens mynningsvik och en fjärd i anslutning därtill. - 5 (3).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Hård 1931.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Status: bofast och möjligen gammal men endast säkert uppgiven från ovannämnda lokal där den först påträffades 1949 (EIng i LD). Obelagda uppgifter föreligger från ytterligare lokaler men dessa får anses mycket osäkra då arten i äldre tid uppenbarligen ofta sammanblandats med strålblomsförsedda former av nickskära B. cernua.
Förändring och hot: endast känd från en lokal där den observerats regelbundet under mer än 50 år. Nationellt rödlistad (EN).
Kommentar: B, granskare KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Grönskära är en östlig art som i Sverige förekommer sällsynt i Norrlands kustland, i Värmland, vid Vänern och Hjälmaren och på några få andra platser. Den växer i gles vegetation på leriga, näringsrika sjöstränder, även i kulturskapad miljö som dammar och blottlagda sjöbottnar. Den är beroende av att stränderna hålls öppna, till exempel genom bete eller genom starka vattenståndsväxlingar. En del av de svenska förekomsterna, däribland sannolikt den i Jönköping Skärstad, uppstod i samband med de talrika sjösänkningarna kring förra sekelskiftet.
Funnen i 3 rutor; tidigare uppgifter från 2 rutor. – Sannolikt inkommen i sen tid; bofast.
Grönskära betecknas som starkt hotad på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Grönskära är sedd endast kring förgreningen av Göta och Nordre älvar. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Troligen ursprunglig vid Vänern men där sent uppmärksammad, kanske även inkommen i samband med vattenregleringar. Växer på blöt, dyig, grusig till lerig mark på stränder av sjöar och åar. Som andra skäror ettårig och konkurrenssvag. Har långlivad fröreserv och kan vid gynnsamma tillfällen uppträda i mängder och därefter vara försvunnen under årtionden. Nationellt hotad art (VU sårbar). Sällsynt. 27 lokaler i 5 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Förr ofta funnen på landvinningen vid sänkta sjöar. Från Sörmland finns inga belagda fynd och uppgifterna är därför osäkra.

Europa, Asien. I Sverige funnen i blott några få landskap.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Arten grönskära beskrevs år 1800, medan dess släktingar brun- och nickskära fanns med redan 1753 i Linnés Species Plantarum. Grönskära var inte heller säkert funnen i Sverige år 1879 när Carl Hartman gav ut 11:e upplagan av Skandinaviens flora. Han beskrev där tveksamheten kring denna arts status och eventuella förekomst i Sverige. I Sveriges Flora av L. M. Neuman 1901 finns den dock med, under namnet B. platycephalus. Från slutet av 1800-talet och framåt finns många noteringar av arten i Sverige, speciellt från bottnar som blottades i samband med sjösänkningar. 

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Grönskära har nyligen hittats i ett par havsvikar på Åstön i Tynderö. Den växer på den ena lokalen (Norråkersviken) i ett stort bestånd i näringsrik miljö på driftvall i vattenlinjen tillsammans med brunskära B. tripartita. Den andra lokalen utgörs av en sumpig, sandig strand i närhet av bl.a. vass Phragmitis australis.