Taxasida

gotlandsmåra

Galium rotundifolium

L.

gotlandsmåra är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

gotlandsmåra är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • gotlandsmåra
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Galium rotundifolium
Vetenskapligt namn, fullständig form
Galium rotundifolium L.
Svenskt namn
gotlandsmåra
norwegianBokmal
rundmaure
norwegianNynorsk
rundmaure
Danskt namn
Rundbladet snerre
Foton
Patrik Engström
Ygne 2025-06-14
Thomas Gunnarsson
Byrum österut,Böda,Borgholm 2004-06-29
Thomas Gunnarsson
Skäftekårr SO,Böda,Borgholm 2020-08-04
Thomas Gunnarsson
Skäftekårr SO,Böda,Borgholm 2020-08-04
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1522 Galium rotundifolium L.

Syn.: G. scabrum auct., non L.

This variable species occurs in C. and S. Europe, NW. Africa and in some Asiatic mountains. It also occurs as an adventive in several places outside the map area. The closely related G. kamtschaticum Steller in E. Asia and northwestern and eastern N. America and G. oreganum Britt. in the Cascade Mts. are also mapped.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: på okänt sätt inkommen adventivväxt. Endast uppgiven 1930 från Sege bryggeri i Burlöv (JJoh i LD).

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Huvudutbredningen för gotlandsmåra finner man i mellersta och södra Europas bergstrakter. I Norden förekommer växten endast på Öland och Gotland.

Gotlandsmåra växer halvskuggigt i örtrika, mossiga granskogar, ofta med inslag av skogsek samt i hässlen med enstaka granar. Glesare tallskogar, bland- eller björkskogar kan sällsynt hysa arten. Ofta växer gotlandsmåra längs skogsvägar, stigar men även i skogsbryn. En viss utglesning av skogen verkar arten klara så länge inte mer konkurrenskraftiga växter tar över.

Gotlandsmåra är endast funnen i de två nordligaste socknarna, Böda och Högby. Under inventeringen har växten hittats på flera nya ställen och totalt är den nu känd från ca 80 lokaler, flera av dem mycket rika. Sammantaget har vi idag bättre kunskap om utbredningen av gotlandsmåra på Öland, främst genom noggranna inventeringar av Vera och Göran Wendt. Den nordligaste utpostlokalen vid Hälludden, Böda sn, är inte återfunnen (Almquist 1949). Om slutavverkning sker på lokaler som hyser gotlandsmåra riskerar arten att försvinna.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Halvöppet till skuggigt i granskog och tallskog samt barrblandskog, ofta på sandunderlag. Pettersson (1958) karakteriserade miljön som granblandad tallskog på tunna, kalkfattiga sandlager över hårdare kalkstenar, alltid tillsammans med kruståtel. Gotlandsmåra har dock ett något vidare biotopspektrum och är inte helt bunden till hårdare kalksten.

Arten angavs av Johansson (1897) som ”H. o. d. på n. v. Gotl., eljes sälls.” med växtplatser från Tjängdarve i Sproge, Eksta och Lojsta till Tingstäde och Stenkyrka. Numera saknas uppgifter från de tre sydligaste av dessa socknar. Pettersson (1958) hade 34 inprickade lokaler på en utbredningskarta (Johanssons inkluderade), men uteslöt växtplatsen i Sproge. I övrigt stämmer dagens frekvens och utbredning i stort med Johansson, även om utposter nu hittats i Sundre, i Hangvar och i skogar inom Hellvi och Lärbro socknar runt Hammarsänget. I framtiden kan gotlandsmåra påverkas negativt av de nu allt intensivare avverkningarna i artens skogar.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

På sin enda sörmländska lokal växer gotlandsmåran på en skogsstig på barrmylla bland växter som backglim och vippärt. Ståndorten har en värmegynnad flora. Växten har sannolikt ingen längre historia i landskapet och det finns inga tidigare fynd. Det är en gåta hur växten kommit till platsen. Antingen är den utplanterad eller så har den kommit in med frö eller på annat sätt med människan.