Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Aktuella fynd från två rutor.
Taxasida
bryggmaskros
Taraxacum longisquameum
H. Lindb.
bryggmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Översikt
Översikt
bryggmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- bryggmaskros
Taxonomi
Namn
Inga alternativa namn hittades.
Foton
Inga foton finns för detta taxon.
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Hallsberg Sköllersta Pålsboda 1909 K. Stéenhoff (S/HØl).
Örebro Almby m.fl. (Dahlstedt 1910).
Almby, Asker, Axberg, Ekeby, Eker, Glanshammar, Gällersta, Götlunda, Hackvad, Hallsberg, Hidinge, Hovsta, Kil, Kvistbro, Lerbäck, Lillkyrka, Längbro, Mellösa, Mosjö, Norrbyås, Nysund, Ramundeboda, Sköllersta, Tysslinge, Viby, Vintrosa, Ånsta, Örebro.
Taraxacum sagittatum
Hallsberg Sköllersta Pålsboda stationsområde 1911 K. Stéenhoff (S, Haglund & Morander 1937).
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Funnen i 51 rutor; tidigare uppgifter från 136 rutor. Vanlig, men ej rapporterad från stora delar av västra Småland och ej heller från nordost. – Bryggmaskros finns i hela landet.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Bryggmaskros växer i vägkanter, gräsmattor, torr och sandig gräsmark, frisk betesmark och kalkfuktäng. Jämfört med Saarsoo & Haglund (1962) har den tunnat ut främst på södra Öland.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ängsmark, ängen, strandnära sandhed, vägkanter och åkerkanter, vallar, gräsmattor och annan trädgårdsmark samt ruderatmark. Arten har en stor ekologisk spännvidd och är en av de vanligaste ogräsmaskrosorna; räknat på antalet km2-rutor intar den en delad fjärdeplats; i Lundevalls, Saarsoos och Såltins inventering 1962–63 låg den på en delad tiondeplats.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Först publicerad av Lindström (1920) från Marstrand, där han samlat den på Marstrandsön 1920, belägg i GB granskat av Gustaf Haglund.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
73 socknar
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Mycket allmän, 108 socknar.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
I Sverige mycket vanlig i stora delar av landet.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Bryggmaskros är en vanlig art och är känd från hela landet.
Medelpads flora
Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sundsvall Sidsjöbäcken 1943 (K. Nyström i S); Stadsbacken 1960 (E. Evers i S det. CFL).
Skön Ortviken 1912 (Collinder i GB och S); Skönvik 1905 (F. Ringius i S).
Sättna Nora 1985 (CFL).
Indal Micksäter 1911 (Collinder i S).
Borgsjö Nyänget 1985 (CFL).
Haverö Snöberg 1985 (CFL).
Skön Ortviken 1912 (Collinder i GB och S); Skönvik 1905 (F. Ringius i S).
Sättna Nora 1985 (CFL).
Indal Micksäter 1911 (Collinder i S).
Borgsjö Nyänget 1985 (CFL).
Haverö Snöberg 1985 (CFL).