Patrik Engström
Albrunna lund 2024-05-07
Taxasida
bokarv
Stellaria neglecta
Weihe
bokarv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt
bokarv är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- bokarv
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Stellaria neglecta
Vetenskapligt namn, fullständig form
Stellaria neglecta Weihe
Svenskt namn
bokarv
Finskt namn
pyökkitähtimö
finlandSwedish
bokarv
Danskt namn
Skov-fuglegræs
Foton
Thomas Gunnarsson
Halltorps hage NR,Högsrum,Borgholm 2020-05-07
Thomas Gunnarsson
Halltorps hage NR,Högsrum,Borgholm 2020-05-07
Thomas Gunnarsson
Halltorps hage NR,Högsrum,Borgholm 2007-05-11
Patrik Engström
Albrunna lund 2024-05-07
Patrik Engström
Albrunna lund 2024-05-07
Patrik Engström
Albrunna lund 2024-05-07
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Sydlig art, aldrig funnen i Närke (Flora Nordica 2). Anförd från Närke (Hartman 1879) men inget belägg funnet.
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Bokarv är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
725 Stellaria media (L.) Vill. subsp. neglecta (Whe) Gremli
This subspecies is often considered as a species (S. neglecta Whe). As there may sometimes be confusion with other S. media taxa, the map must be characterized as tentative.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: minskning med 16–30 %, men med ungefär samma utbredning förr som nu. Nationellt rödlistad (VU).
Kommentar: B, granskare KAO.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Bokarv är en storblommig släkting till våtarv S. media. Den växer i öppen, något fuktig, mullrik lövskog, särskilt i skogskanter, gläntor och nära stigar, där förnaskiktet inte blir så tjockt. Som namnet anger växer den gärna i bokskog men är alls inte bunden till sådan. Den är inte så ovanlig i låglänta delar av Skåne och förekommer sällsynt även i Blekinge och på Öland. Lokalerna i södra Småland faller väl in i denna utbredning, och de har därför accepterats trots att belägg saknas (uppgiftslämnarna är generellt pålitliga). Utpostlokalerna i klimatgynnade lägen i Vätterbranterna och i Tjust utgör svensk nordgräns.
Funnen i 3 rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. Mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Bokarven är en tidig art som snabbt försvinner. Den är lätt att förbise och bör sökas mera på sina gamla lokaler. I Kalmar län är arten inte sedd sedan 1935 och från branterna mot Vättern saknas uppgifter från 2000-talet.
Arten betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Funnen i 3 rutor; tidigare uppgifter från 5 rutor. Mycket sällsynt. – Ursprunglig.
Bokarven är en tidig art som snabbt försvinner. Den är lätt att förbise och bör sökas mera på sina gamla lokaler. I Kalmar län är arten inte sedd sedan 1935 och från branterna mot Vättern saknas uppgifter från 2000-talet.
Arten betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Bokarv växer halvskuggigt på frisk, gärna blottad, mull- och kalkrik mark. Den är funnen i ädellövskogar, betade hässlen och under enbusksnår på alvarmark. Bokarv växer ofta längs de stigar eller vägar som löper genom skogen.
Bokarv är sällsynt på Öland och har de rikaste förekomsterna i området runt Halltorps hage, Högsrum sn. Under inventeringen har några nya lokaler noterats. Växten är lätt att gå förbi och med den begränsade blomningstiden är den troligen något förbisedd. De flesta lokaler ligger i naturreservat och något hot mot arten föreligger inte i nuläget.
Bokarv skiljs från våtarv S. media på sina violetta och större frön (1,4–1,9 mm breda). Fröna är försedda med höga, kägellika utskott som sitter i fyra rader längs periferin på fröet. Kronbladen är liklånga eller något längre än foderbladen och ståndarna vanligen 10 till antalet. Våtarv har frön som är brunvioletta, mindre i storlek (0,9–1,2 mm) och de har mer rundade utskott. Kronbladen är ofta något kortare än foderbladen och antalet ståndare är vanligen 3–5 (Jonsell 2001). Bokarv har till skillnad från våtarv en generation per säsong och blommar normalt endast i maj månad.
Gammal, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Ett exemplar av denna art blev uppklistrat tillsammans med sprödarv Myosoton aquaticum på en kollekt som uppges tagen på Gotland 1896 (F.O. Westerberg i LD det. A. Kurtto 1990); den var etiketterad som sprödarv. Med all sannolikhet gäller inte lokaluppgiften för bokarv.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
En uppgift från Värmdö Möja Stornassen i Nassa skärgård (Selander 1910b) har inte kunnat bekräftas då belägg saknas, även dementerad i Almquist och Asplund (1939).