Torbjorn Tyler
i odling i Höör socken 2011-05-10
Taxasida
bergnepeta
Nepeta racemosa
Lam.
bergnepeta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt
bergnepeta är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- bergnepeta
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Nepeta racemosa
Vetenskapligt namn, fullständig form
Nepeta racemosa Lam.
Svenskt namn
bergnepeta
norwegianBokmal
hagekattemynte
norwegianNynorsk
hagekattemynte
Finskt namn
katinminttu
finlandSwedish
bergnepeta
Danskt namn
Ægte blåkant
Foton
Ingela Carlström
Vickleby kyrka vid utkast, Vickleby sn, Mörbylånga kommun 2023-05-18
Ingela Carlström
Vickleby kyrka vid utkast, Vickleby sn, Mörbylånga kommun 2023-05-18
Ingela Carlström
Vickleby kyrka vid utkast, Vickleby sn, Mörbylånga kommun 2023-05-18
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Prydnadsväxt från Asien odlad vid Via i Glanshammar 1950 (M. Pettersson enl. Nilsson ms).
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Odlad som prydnadsväxt och tillfälligt förvildad på tippar.
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: ganska ofta odlad prydnadsväxt; någon gång tillfälligt utkommen eller självsådd men vanligen föga beständig. Först uppgiven 1933 från Malmö (Blom 1933).
Kommentar: B, granskare ELj, KAO och PLa.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Bergnepeta kommer från sydvästra Asiens berg. Den odlas som prydnadsväxt liksom kantnepeta N. ×faassenii (en hybrid där bergnepeta ingår). Bergnepeta karakteriseras av blad med jämnt rundade sidor och hjärtlik bladbas. Den sätter frö och sprids lätt. I Småland har den mest blivit funnen som utkast på skräpmark men även som självsådd, exempelvis i gatstensfogar utanför trädgårdar.
Funnen i 25 rutor; tidigare uppgifter från 2 rutor. Uppgifter saknas från den sydvästra fjärdedelen av landskapet. – Dels utkommen, dels förvildad; tillfällig.
Funnen i 25 rutor; tidigare uppgifter från 2 rutor. Uppgifter saknas från den sydvästra fjärdedelen av landskapet. – Dels utkommen, dels förvildad; tillfällig.
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Bergnepeta är en perenn prydnadsväxt som härstammar från Kaukasus och norra Iran. Den sprider sig lätt genom utkast och förökar sig även med frön men vill ha lättare jordar i varma lägen för att utvecklas optimalt. Växtmiljöerna är vanligen ruderatlika såsom jordhögar, stentippar, avfallsanläggningar, gamla stenbrott, brännplatser och trottoarkanter. Den är sällsynt funnen i åkerkanter, grusiga vägkanter och på alvarmark.
Bergnepeta gynnas av det öländska klimatet och jordmånen. På några lokaler har den rapporterats från alvarmarker där den möjligen kan bli långlivad som vid Långalvaret, Böda sn. Nära den gamla Ytongdammen i Grönhögen, Ventlinge sn, har den funnits sedan drygt 40 år men troligen har viss påspädning skett med nytt plantmaterial. Eftersom bergnepeta sprider sig med frö och även ses på alvarmark bedöms den som bofast på Öland.
Bergnepeta förväxlas ibland med kantnepeta N. × faassenii. Bladbasen hos bergnepeta är hjärtlik och bladtänderna är rundade och trubbiga. Vissa plantor har ett krypande växtsätt medan andra är upprätta och kan bli 50 cm höga. Hos kantnepeta är bladbasen killik och bladtänderna vassa. Alla plantor har en upprätt stjälk och växten kan bli 60 cm hög. Bergnepeta är variabel och vissa kultivarer har drag av blånepeta N. grandiflora. Liksom släktingen kattmynta N. cataria utövar bergnepeta en lockelse på katter som gärna tuggar i sig plantorna och rullar sig i dem för att överföra den förföriska doften på sig själva.
Kulturflykting, bofast.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Inkommen, även förvildad, tillfällig.
Förutom primäruppgiften från hamnen i Burgsvik föreligger två rapporter från soptippar och en från Bingers kvarn i Visby.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Odlad prydnadsväxt från sydvästra Asien, som tillfälligt kan förvildas genom frösådd eller utkast.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Tillfällig, nyfynd.
Sörmlands flora
Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Mindre Asien, Kaukasus, N. Iran. I Sverige odlad och någon gång förvildad.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Naturlig utbredning i Mindre Asien, Kaukasus och norra Iran. Odlas som prydnadsväxt och sprids med avfall från trädgårdar eller förekommer som kvarstående efter odling. 23 kartblad, 24 kvadranter.
Hälsinglands flora
Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala
Ett fynd av bergnepeta finns från vår inventering.