bergenior

Ett asiatiskt släkte med ca 10 arter som bildar rosetter av mycket stora, läderartade, vintergröna blad från krypande jordstammar samt bladlösa blomställningsstjälkar som uppbär stora klasar av vita–ceriserosa–purpurröda blommor. Flera av släktets arter odlas allmänt som prydnadsväxter och kan påträffas som kvarstående eller förvildas.

Nyckeln omfattar de sex arter som uppges förekomma i odling i Sverige. Av dem har alla utom rödbladig bergenia B. purpurascens och dvärgbergenia B. stracheyi även påträffats förvildade. Härutöver odlas åtminstone tre trädgårdshybrider: hybridbergenia B. × hybrida (= B. cordifolia × purpurascens), B. × media (= B. cordifolia × crassifolia) och B. × schmidtii (= B. ciliata × crassifolia). Dessa hybrider skall vara intermediära mellan sina föräldraarter och bör inte vara omöjliga att identifiera för den som har erfarenhet av släktet, men deras karakteristik är f.ö. alltför osäker för att de skall kunna tas med i nyckeln. Över huvud taget är arternas och hybridernas förekomst och frekvens i Sverige osäker då de alltför ofta slentrianmässigt och utan kritisk undersökning rapporterats som bergenia B. crassifolia.

Obestämda bergenior är funna på 13 lokaler 1991–2010/SRy, ELj, m.fl.

Odlade som prydnadsväxter, och tillfälligt förvildade t.ex. på soptippar eller i utkast.

Bergeniorna, som härstammar från Centralasiens berg, odlas till prydnad. Det är förnöjsamma växter, som klarar sig med mycket lite jord och vatten, och de planteras därför gärna i klippskrevor och stengärden. Bergenior står ofta kvar vid gamla husgrunder och i trädgårdskanter och de ses ej sällan på trädgårdsutkast. Någon gång kan de påträffas förvildade på vägkanter eller hällar helt nära bebyggelse.
Oftast rapporterad är bergenia Bergenia crassifolia (63 rutor), medan hjärtbergenia B. cordifolia har noterats i 18 rutor. Obestämda bergenior har noterats från ytterligare 18 rutor. Arterna förefaller dock oskarpt avgränsade, möjligen på grund av att mycket som odlas och förvildas är hybrider. De artnamn som åsatts under inventeringen kan inte anses vara helt säkra, och släktet redovisas därför här kollektivt.

Släktet Bergenia härstammar från de kalla–tempererade delarna av Asien. Det är lättodlade växter som ofta ses i stenpartier. Hos bergenior är plantorna självsterila men har lätt för att korsa sig med andra arter i släktet varför hybrider ofta uppkommer. Gränsen mellan de två vanligaste arterna, bergenia B. crassifolia och hjärtbergenia B. cordifolia, är därför flytande och ofta är det hybrider som påträffas i det fria. Vi har därför valt att redovisa släktet kollektivt. Endast två granskade belägg finns från inventeringen.

Bergenior är ofta funna som trädgårdsutkast och kan hålla sig kvar i magra tall- och blandskogar under några år. Sällsynt är de funna på klapperstensvallar utmed havet, i vägkanter, gamla sandtag och kvarstående på ödetomt. De flesta fynden är gjorda i området runt Färjestaden. På en lokal söder om Sandvik i Persnäs sn, växer en art som i fält bestämts till hjärtbergenia. Beståndet förefaller väl etablerat på en klapperstensvall vid havet och är under spridning; på sikt bör den bedömas som bofast på lokalen.

Kulturflykting, tillfällig.

Förvildad, tillfällig.
Arttillhörigheten för odlade former av släktet är svårutredd, då många trädgårdshybrider också förekommer. De gotländska fynden består mest av utslängt trädgårdsavfall på skräphögar, men på en lokal var bergenia naturaliserad i skogsmiljö. På denna plats har den funnits i över 20 år, och beståndet har vuxit något under denna tid.

Trädgårdsväxter med ursprung i Asien. Förvildade med utkast eller kvarstående odlingsrester. Sällan blommande. 105 kartblad, 131 kvadranter.

Under inventeringen har både hjärtbergenia (65 kartblad, 77 kvadranter), bergenia (45 kartblad, 55 kvadranter) och obestämda bergenior (10 kartblad, 11 kvadranter) rapporterats. Artbestämningarna kan dock inte alltid bedömas vara tillförlitliga, då både arter och hybrider förekommer i odling och gränsen mellan arterna inte längre är distinkt. Arterna inom släktet behandlas därför som en enhet.