Taxasida

ängsnycklar

Dactylorhiza incarnata

(L.) Soó

ängsnycklar är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt

ängsnycklar är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • ängsnycklar
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Dactylorhiza incarnata
Vetenskapligt namn, fullständig form
Dactylorhiza incarnata (L.) Soó
Svenskt namn
ängsnycklar
norwegianBokmal
engmarihand
norwegianNynorsk
engmarihand
Finskt namn
punakämmekkä
finlandSwedish
ängsnycklar
Danskt namn
Kødfarvet gøgeurt
Foton
Patrik Engström
Vitärtskällan 2025-06-16
Peter Ståhl
Gustavsmurarna, Gävle 2016-06-24
Katarina Stenman
Brattbergstjärnen, Bureå 2021-06-26
Ingemar Gustafsson
2019-05-30
Thomas Gunnarsson
Gråborg,Algutsrum,Mörbylånga 2013-06-05
Thomas Gunnarsson
Gråborg,Algutsrum,Mörbylånga 2017-05-27
Thomas Gunnarsson
Gråborg,Algutsrum,Mörbylånga 2017-05-27
Thomas Gunnarsson
Gråborg,Algutsrum,Mörbylånga 2017-05-27
Thomas Gunnarsson
Gråborg,Algutsrum,Mörbylånga 2017-05-27
Patrik Engström
Vitärtskällan 2025-06-16
Peter Ståhl
Gustavsmurarna, Gävle 2014-06-15
Peter Ståhl
Viälvsbron vid Trösken, Gävle 2012-07-06
Alf Pallin
Skatön, Söderhamn 2012-06-20
Lars Efraimsson
Botes källmyr, Region Gotland 2010-07-06
Lars Efraimsson
Botes källmyr, Region Gotland 2010-07-06
Patrik Engström
Nötbrunnskärret, Jordtorpsåsen 2012-05-30
Patrik Engström
Nötbrunnskärret, Jordtorpsåsen 2012-05-30
Patrik Engström
Lådnaön, Värmdö skärgård 2016-06-22
Calle Ljungberg
Gråborgs löväng, Öl 2015-06-13
Lars Efraimsson
Haftahedarna, Malung-Sälens kommun 2007-06-20
Lars Efraimsson
Haftahedarna, Malung-Sälens kommun 2007-06-20
Lars Efraimsson
Haftahedarna, Malung-Sälens kommun 2007-06-20
Katarina Stenman
Brattbergstjärnen, Bureå 2021-06-26
Ingemar Gustafsson
2019-05-30
Ingemar Gustafsson
2019-05-30
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Egendomliga former eller hybrider, delvis påminnannde om ängsnycklar, värda en fortsatt utredning

Se även: blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta och äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Se blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta och äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Se blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta, äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata och vaxnycklar Dactylorhiza incarnata var. ochroleuca.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Se äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Se blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta och äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Se äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Se även blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta och äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata.

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

Här har endast redovisats fynd som kunnat kontrollbestämmas under 1970-talet. Uppgifter finns även från Ör 500 m VSV Ringedalstjärnen (MN 1962), Gunnarsnäs Backa (Larsson 1859) och Nössemark mellan Strand och Jaren (Kindberg & Sundblad 1854).

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Se vanliga ängsnycklar Dactylorhiza incarnata subsp. incarnata och blodnycklar [Dactylorhiza incarnata var. cruenta

Härjedalens kärlväxtflora

Danielsson, B. 1994: Härjedalens kärlväxtflora. [The vascular plants of Härjedalen.] Lund. ISBN 91-971255-9-8.

Arten växer i regel i kalkrika kärr, gärna tillsammans med tuvsäv Trichophorum cespitosum. Ängsnycklar/blodnycklar förekommer också på fuktängar och i vägdiken.

Höjdgräns 930 m: Hamrafjället (Kullman 1971).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

576 Dactylorhiza incarnata (L.) Soó

Syn.: Orchis incarnata L., O. latifolia L. p. p.

This polymorphic species is widely distributed in Europe and parts of Asia. For Europe, Fl. Eur. 5/1980, p. 334 reports four subspecies (incl. subsp. incarnata throughout the range of the species). Subsp. cruenta (0. F. Mull.) P. D. Sell is mapped separately (no. 577). The distribution in especially the eastern part of the range is insufficiently known. Thus, the map is, at least partly, preliminary.

NILS-arthandbok

Stefan Ericsson, SLU Umeå, Institution för skoglig resurshållning

Ängsnycklar Dactylorhiza incarnata och ängsnyckelgruppen Dactylorhiza incarnata-gruppen

Arten ängsnycklar (D. incarnata) känns igenom genom sina avlånga blomax och blommor med ganska smal underläpp. Bladen är antingen helt ofläckade eller mycket kraftigt fläckade på både över- och undersida. Den sällsynta varieteten vaxnycklar, var. ochroleuca, har gulvita blommor utan prickar. Stödbladen är längre än fruktämet och har en bara otydligt tandad kant (lupp!). Ängsnycklar med ofläckiga blad kan likna mossnycklar (D. sphagnicola) som man finner på fattig torvmark, men denna har en rundare underläpp, kortare blomax samt stödblad med tydligt tandad kant.

Ängsnyckelgruppen är ett komplex av variabla arter, underarter, och varieteter ofta med hybridursprung. Arterna som ingår i gruppen är ängsnycklar (D. incarnata), majnycklar (D. majalis), baltnycklar (D. baltica), lappnycklar (D. lapponica), sumpnycklar (D. traunsteineri) samt mossnycklar (D. sphagnicola). Gruppen kännetecknas av sina täta blomax med ogenomskinliga gröna ibland rödaktiga stödblad. Blommorna är rosa (gulvita och omönstrade hos vaxnycklar) med prickigt–strimmigt mönster och rak till svagt nedåtböjsd sporre som är av ung. samma längd som läppen. De snett uppåtriktade bladen är oftast rikliga på stjälken, hos många former mörkfläckiga och undersidan är rent grön (brunfläckig hos blodnycklar).

Samtliga arter i denna grupp föredrar att växa i fuktig till blöt gärna kalkrik mark som rikkärr, våtängar, stränder, myrar och diken. En art, mossnycklar, kan även hittas på sur torvmark. Ängsnyckelgruppen är med sina olika representanter spridd i hela landet inklusive fjällen (lappnycklar). Arten ängsnycklar finns i så gott som hela landet utom i fjällen. Den är lokalt allmän men ganska sällsynt i kalkfattiga trakter.

Förväxlingsrisk:
Jungfru Marie nycklar (D. maculata) och skogsnycklar (D. maculata subsp. fuchsii) har på ovansidan fläckiga blad och undersidan är karaktäristiskt blågrönaktig.
Brudsporre (Gymnadenia conopsea) har blommor med en mycket lång nedåtböjd sporre samt något ihopvikta blad som sällan är bredare än 1 cm.
Arter i släktena Orchis och Anacamptis har oftast få blad på stjälken samt hinnartade stödblad.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Ängsnycklar är mycket variabel i miljöval, blomningstid, blommornas färg och teckning, bladens form samt förekomst eller avsaknad av mörka fläckar. Orkidén är diploid med 2n = 40. På Öland företräds den av tre varieteter: äkta ängsnycklar var. incarnata, blodnycklar var. cruenta och vaxnycklar var. ochroleuca. Den avgränsning som gjorts under inventeringen är att plantor med gräddvita–gulaktiga blommor och ofläckade blad har benämnts vaxnycklar. Plantor med rödlila blommor och blad som är fläckade på både ovan- och undersidan har kallats blodnycklar. Äkta ängsnycklar har reserverats för plantor med ofläckade blad och blommor i blekrosa–röda färger, ibland med en lätt gulaktig ton (se nedan f. lilacina); sällsynt kan blommorna vara vita. Svenska ängsnycklar förefaller, trots sin morfologiska formrikedom, variera förvånansvärt lite genetiskt (Hedrén 2005). Jämfört med Sterner (1938) ses en antydd minskning i statistiska analyser (Frescalo).

Se även blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta, äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata och vaxnycklar Dactylorhiza incarnata var. ochroleuca

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Synnerligen mångformig på Gotland, från tidigt (i slutet av maj) blommande lågvuxna former till sent i juni blommande, grova, kraftiga former, med blommor i färger från ljusrosa till mörkt rött, eller till mitten av juli blommande, späda former med mörka blommor. Med eller utan mörka fläckar på bladen. Den gotländska populationen inrymmer tre varieteter: blodnycklar var. cruenta, äkta ängsnycklar var. incarnata och vaxnycklar var. ochroleuca. Ängsnycklar är diploid, dvs. varje kromosom föreligger i två kopior; totalt finns 40 kromosomer, dvs. 20 kromosompar.

Lågvuxna tidigblommande former med korta, breda och utsvängda blad, oftast ofläckade, men ibland tätt småfläckade finns omnämnda hos Krok (1889) som ”f. obesa”. Beskrivningen, ”med låg, grof stjelk, breda, men ej synnerligen långa blad, kort ax med starkt utvecklade nedra stödblad” är baserad på exemplar insamlade 1841 av P.C. Afzelius i Akebäcksmyr i Roma (i S, UPS). En kärleksfull och ingående beskrivning (bl.a. med Afzelius insamlade exemplar avbildat) finns hos Rosvall (1986). Afzelius fynd omnämndes av Johansson (1897); senare tillkom en lokal vid Tingstädeträsk (Johansson 1910b). Här påträffades 1976 en förekomst (samma som Johanssons?) vid strandkanten sydost om Duroj (166830 640245 BGJ), ett litet bestånd på knappt 20 plantor, i blom den 14 juni. En dryg tredjedel av plantorna hade blad som var tätt småfläckiga på båda sidor (och skulle därför kanske kunna uppfattas som blodnycklar), medan resten hade helt ofläckade blad. Blommorna var små och djupt purpurröda. Inga andra ängsnycklar var i blom vid denna tidpunkt, men två veckor senare blommade en form med mörkröda blommor och ganska smala blad i ett bestånd närmare stranden liksom ett större bestånd av höga, kraftiga, bredbladiga plantor (den form som man oftast möter) i en frodig, obetad strandäng i närheten. Samma tidiga, lågvuxna form återfanns 1985 med 16 ex. (Högström 1985), tillika med en mindre population längre österut. Den är funnen på fler lokaler, t.ex. Bälsalvret; här i blom den 23 maj 2003, rapporterad som var. cruenta (Johansson 2004), samt vid Hässle i Fleringe (GI).

Av Johansson (1897) bedömd som allmän, samma frekvens som i våra dagar.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.

Ängsnycklar är ursprungliga. De angavs förekomma flerstädes i Gävletrakten vid 1800-talets mitt. Den äldsta uppgiften är från Avasältan i Gävle där växten angavs som »ymnig« 1810 av Carl Johan Hartman och Claes Östling. Ängsnycklar är ovanligt flitigt rapporterad och ett femtiotal äldre fynd är kända. Det finns inga gamla uppgifter om varieteterna vaxnycklar och blodnycklar. Upphörande strandslåtter och bete har medfört att många lokaler vuxit igen och ängsnycklarna försvunnit. Det gäller bland annat Avasältan och andra lokaler längs kusten och vid Dalälven.

Den vanligaste följeväxten är vass (34%) följd av vattenklöver, snip, älggräs, hirsstarr och blodrot. På havsstränder är även kabbleka, slåtterblomma och äkta förgätmigej typiska följeslagare. Ängsnycklar blommar samtidigt med ekorrbär, gökblomster och nästrot.

Blodnycklar, D. incarnata var. cruenta, och vaxnycklar, D. incarnata var. ochroleuca, är ekologiskt specialiserade former av ängsnycklar som enbart förekommer i kalktrakter. De uppträder på samma sätt som huvudformen men växer bara i extremrikkärr. De har påträffats i några kärr i det kalkrika området sydost om Gävle.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala

Se även blodnycklar Dactylorhiza incarnata var. cruenta och äkta ängsnycklar Dactylorhiza incarnata var. incarnata

Mellanformer mellan ängsnycklar och blodnycklar är funnen med föräldraunderarterna.