Taxasida

ängsmaskros

Taraxacum hamatum

Raunk.

ängsmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Torbjorn Tyler
Översikt
Översikt

ängsmaskros är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • ängsmaskros
Taxonomi
Namn

Inga alternativa namn hittades.

Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2014-04-20
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Funnen i 15 rutor (8%); utbredd huvudsakligen i nordvästra Blekinge.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Miljö: fuktängsartade naturbeten, rikare hagmarker och lövängar samt betade al- och asksumpskogar.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Ängsmaskros är känd från de flesta landskap norrut till Ångermanland.
Funnen i 94 rutor; tidigare uppgifter från 36 rutor. Troligen ganska vanlig i större delen av Småland, men fynd från nordost saknas.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Ängsmaskros växer i ädellövskogar, friska betesmarker, kalkkärr, slåtterängar, skogsbryn och örtrika vägkanter. Ibland är den noterad i sandiga gräsmarker, röjda skogsdungar på alvaret och gräsmattor. De flesta fynden är gjorda i västra kustskogen, Mittlandet och på norra Öland. Ängsmaskros är sällsynt på södra delen av ön förutom att en ansamling av fynd finns längst nere i söder, Ottenbylund i Ås sn. Jämfört med tidigare inventeringar är den idag funnen i fler socknar men det är oklart om det rör sig om en reell ökning eller beror på att den är mer uppmärksammad.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Ursprunglig.
Ängen och (gärna fuktig) gräsmark. Ängsmaskros är rapporterad från tio växtplatser, glest strödda på mellersta Gotland. Av dem är åtta ängen. Arten är troligen förbisedd, eftersom den inte aktivt eftersökts under vår inventering,

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Ängsmaskros växer i friska, ogödslade betesmarker, hagar och bäckraviner, Den kan stå kvar mycket länge sedan betet upphört och tycks vara vanligare i de södra delarna av landskapet. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Påträffad i naturliga betesmarker på 6 lokaler i 6 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.
Ängsmaskrosen växer dels på naturliga, gärna något fuktiga gräsmarker samt i vägkanter och lövrika hagar.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
I Sverige funnen norrut till Ångermanland. Sällsynt i de norra landskapen. I Uppland i regel knuten till fuktiga naturbetesmarker och kustängar, men kan även uppträda på ruderatmark. Ej vanlig i landskapet, men möjligen förbisedd.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Sundsvall 1910, 1914 (C.A. Nordlander i S), 1914 (Collinder i S conf. H. Øllgaard); O om Tivoli 1907 (Collinder i S); Norra Stadsberget 1934 (G. Haglund i S), odlad i Lunds botaniska trädgård 1935.
Skön Petersvik 1912 (Collinder i S); Ortviken 1905 (Collinder i S).
Alnö Ankarsvik starräng 1966 (CFL i S conf. H. Øllgaard).
Tynderö Våle 1985 (CFL).
Ljustorp Västansjön 1985 (CFL).