vanlig klofibbla

Vanlig klofibbla växer på sandig, ganska kalkfattig mark i kanten av magra åkrar eller på trädor, en miljö där främst f. segetalis ses. Hälften av dagens fynd är från denna typ av åkermiljöer medan resterande fördelas mellan ruderatmarker som gamla sandtag och jordtippar, gårdsplaner, vägkanter samt betade och glesbevuxna torrängar. Enligt Sterner (1938) förekom vanlig klofibbla förr på torvtak och banvallar, växtmiljöer där den inte är sedd under senare tid.

Vanlig klofibbla är främst funnen på norra tredjedelen av Öland, från Böda och söderut till Föra sn. Söder om en linje mellan Torslunda och Gårdby sn är den nästan helt försvunnen. Den har haft en tydlig tillbakagång på Öland men klarar sig kvar i de extensivt skötta och sandiga åkrar man finner norrut på ön. I ruderatmiljöer verkar den inte heller förr ha varit så vanlig och är där idag ersatt av släktingen grönfibbla C. capillaris.

Gammal, bofast.

Kulturföljeslagare.
Företrädesvis sandiga åkrar; även ruderatmark, någon gång körvägskanter, torrängar, sandstränder och brandfält. Denna varietet har inte angetts per km² på östra Fårö, där den är allmän. Johansson (1897) uppgav ”H. o. d. (på sandområdena å mell. och s. Gotl. allm, eljes t. sälls.)”. Möjligen har vanlig klofibbla ökat något på norra Gotland sedan dess.