vanlig backruta

Backruta är en gammal, kulturgynnad växt som troligen inte är ursprunglig utan oavsiktligt införd av människan. De nutida förekomsterna, som oftast bestar av bara några få exemplar, växer främst på kulturpåverkad gräsmark - bryn, vall- och åkerrenar, igenväxande betesmarker, vägkanter och vägslänter.

Backrutan har minskat under 1900-talet och är nu mycket sårbar, bl a genom sin fåtalighet på varje växtplats. Varför växten gått tillbaka är svårt att fastställa men troligen spelar igenväxning en viss roll. Äldre ståndortsuppgifter är mycket sparsamma och ger inte mycket vägledning.

Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från mångdubbelt fler rutor (ca 125) vid förra inventeringen och även om några av uppgifterna kan misstänkas bero på förväxling med ängsruta T. flavum så är det uppenbart att backruta minskat mycket kraftigt.
Kommentar: B, granskare KAO och TTy. Även ett mindre antal uppgifter som inte bestämts till underart är inkluderade här. Ej alltid helt lätt att skilja från ängsruta T. flavum (noggrant studium av frukter och/eller ståndarsträngar krävs för säker bestämning) och en del populationer utgörs av mellanformer som antingen kan tolkas som hybrider eller som morfologiskt avvikande individ av arterna (vidi TTy).

Ursprunglig.
Bara en tredjedel av uppgifterna om backruta har angett även underarten. Av dem är fyra bestämda till vanlig backruta ssp. simplex. De rapporterade lokalerna är två ängen, en torräng och en betad fuktäng. Endast tre kollekter i herbarier har bestämts till denna underart.