strandmolke

Ny bofast art. Strandmolke är troligen spontant inkommen till Valjeviken (originallokalen, se ovan); den planterades därefter in i trädgårdar i Sölvesborg och spreds vidare därifrån till Sölvesborgsviken i slutet av 1800-talet (då den förmodligen samtidigt försvann från originallokalen; jfr. Suneson 1946).

1890 Sonchus palustris L.

This species mainly occurs in C. and E. Europe (although rare or absent in some areas) and eastwards into W. Asia.

Den upp till drygt 3 m höga strandmolken växer enstaka, i mindre grupper eller någon gång i kraftiga bestånd på frodiga havsstränder, vanligen i vassbälten eller annan hög gräs- och örtvegetation. Växten är mycket beteskänslig och enligt iakttagelser på Onsalahalvön försvinner den snabbt när tidigare obetade områden börjar betas (se lokalförteckningen nedan).

Strandmolke är i Sverige känd från Blekinge sedan 1823 (Fries 1823) och från Skåne sedan 1911 (Wahlstedt 1911). I Danmark finns den sedan gammalt ganska allmänt bl a i östra Jylland. Eftersom spridningen huvudsakligen sker med vatten (Suneson 1946) har strandmolken sannolikt invandrat till Halland från Skåne och/eller Jylland. Spridningen längs Hallandskusten pågar fortfarande.

Strandmolke växer på våt, näringsrik mark vid havet. I Sverige förekommer den sällsynt utmed kusterna i Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge.

Det finns ett äldre fynd på Öland där strandmolke uppges vara spridd från odling. Biotopen på belägget beskrivs som "en torr grushög", i sanning en egenartad växtplats. På den aktuella öländska lokalen växer den mer passande i vassbältet innanför en stenpir. Kreaturen betar gärna av den ståtliga växten som kan bli över tre meter hög och någon direkt spridning har inte konstaterats sedan den upptäcktes 1986; strandmolke har i princip varit årsviss på lokalen. Hur den kommit till platsen är okänt, närmaste förekomster ligger i östra Blekinge.

Inkommen och kulturflykting, bofast.

Strandmolke är en sen, spontan invandrare i Bohuslän. Efter fyndet 1968 har den dykt upp på fler och fler lokaler efter kusten och ökningen fortsätter. Den växer i regel i skyddade, leriga och tånggödslade vikar, där den höjer sig högt över en frodig vegetation av andra högvuxna arter som vass, strandkvanne, havssäv och svärdslilja. Ofta är den högt upp på stammen insnärjd med snårvinda. En udda växtplats är i Kungälv, där den växer i sumpskog.