Taxasida

strandmolke

Sonchus palustris

L.

strandmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Patrik Engström
Översikt
Översikt

strandmolke är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • strandmolke
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Sonchus palustris
Vetenskapligt namn, fullständig form
Sonchus palustris L.
Svenskt namn
strandmolke
norwegianBokmal
sumpdylle
norwegianNynorsk
sumpdylle
Danskt namn
Kær-svinemælk
Foton
Patrik Engström
Bjärred 2015-08-10
Patrik Engström
Bjärred 2015-08-10
Patrik Engström
Bjärred 2015-08-10
Patrik Engström
Bjärred 2015-08-10
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Ny bofast art. Strandmolke är troligen spontant inkommen till Valjeviken (originallokalen, se ovan); den planterades därefter in i trädgårdar i Sölvesborg och spreds vidare därifrån till Sölvesborgsviken i slutet av 1800-talet (då den förmodligen samtidigt försvann från originallokalen; jfr. Suneson 1946).

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1890 Sonchus palustris L.

This species mainly occurs in C. and E. Europe (although rare or absent in some areas) and eastwards into W. Asia.

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Den upp till drygt 3 m höga strandmolken växer enstaka, i mindre grupper eller någon gång i kraftiga bestånd på frodiga havsstränder, vanligen i vassbälten eller annan hög gräs- och örtvegetation. Växten är mycket beteskänslig och enligt iakttagelser på Onsalahalvön försvinner den snabbt när tidigare obetade områden börjar betas (se lokalförteckningen nedan).

Strandmolke är i Sverige känd från Blekinge sedan 1823 (Fries 1823) och från Skåne sedan 1911 (Wahlstedt 1911). I Danmark finns den sedan gammalt ganska allmänt bl a i östra Jylland. Eftersom spridningen huvudsakligen sker med vatten (Suneson 1946) har strandmolken sannolikt invandrat till Halland från Skåne och/eller Jylland. Spridningen längs Hallandskusten pågar fortfarande.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Status: gammal och bofast. Därtill någon gång odlad som prydnadsväxt och förvildad.
Förändring och hot: ej statistiskt undersökt men uppgiven från betydligt färre (ca 15) rutor vid förra inventeringen och uppenbarligen under stark spridning i landskapet.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Strandmolke växer på våt, näringsrik mark vid havet. I Sverige förekommer den sällsynt utmed kusterna i Bohuslän, Halland, Skåne och Blekinge.

Det finns ett äldre fynd på Öland där strandmolke uppges vara spridd från odling. Biotopen på belägget beskrivs som "en torr grushög", i sanning en egenartad växtplats. På den aktuella öländska lokalen växer den mer passande i vassbältet innanför en stenpir. Kreaturen betar gärna av den ståtliga växten som kan bli över tre meter hög och någon direkt spridning har inte konstaterats sedan den upptäcktes 1986; strandmolke har i princip varit årsviss på lokalen. Hur den kommit till platsen är okänt, närmaste förekomster ligger i östra Blekinge.

Inkommen och kulturflykting, bofast.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Strandmolke är en sen, spontan invandrare i Bohuslän. Efter fyndet 1968 har den dykt upp på fler och fler lokaler efter kusten och ökningen fortsätter. Den växer i regel i skyddade, leriga och tånggödslade vikar, där den höjer sig högt över en frodig vegetation av andra högvuxna arter som vass, strandkvanne, havssäv och svärdslilja. Ofta är den högt upp på stammen insnärjd med snårvinda. En udda växtplats är i Kungälv, där den växer i sumpskog.

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Spontan inkomling från södra Sverige eller Danmark, växer på våt till fuktig mark vid skyddade havsstränder, oftast i vass och bland andra högörter. Troligen mycket beteskänslig och gynnad av det upphörande strandbetet. Sällsynt men under spridning. 7 lokaler i 5 rutor.