stockros

Former av Alcea rosea med gula blommor och relativt djupt flikiga blad har kallats A. rosea var. ficifolia eller uppfattats som hybrider med A. rugosa, men inkluderas i de flesta källor numera i A. rosea.

Stockros odlas som prydnadsväxt och kan någon gång förvildas tillfälligt. Den härstammar från Kina. I Sverige är den känd som förvildad sedan 1870.

Gammal kulturväxt. Prydnadsodling av stockros är känd från Örebro slott 1598 (Swederus 1909, Karling 1931). I Lerbäck odlades den på kalljord under 1800-talet (Robson 1833, Sahlstedt ms 1825) och på 1840–1850-talen ”vid snart sagt varje gård” på Närkeslätten, i Ramundeboda på mullbänk (Aulin ms 1913).

Odlad som prydnadsväxt och tillfälligt förvildad främst på soptippar.

Status: ofta odlad prydnadsväxt; lätt självsådd och ibland självförökad på ruderatmarker men knappast bofast. Först uppgiven 1870 från Lund (Lilja 1870), men odlad sedan 1500-talet (KLun 2007).
Kommentar: odlas och förvildas i många morfologiskt aparta former varav vissa kanske snarare borde föras till andra närstående arter eller hybrider.

En gammaldags prydnadsväxt som uppkommit i kultur, troligen i östra Medelhavsområdet. Den fanns i trädgården i Linnés barndomshem i Älmhult Stenbrohult (Linné ms 1732 under namnet Alcea foliis sinuatis, på svenska ståckroser af diverse coleurer) och odlas fortfarande mycket. Som vild är stockrosen oftast funnen på tippar och utfyllnadsmark eller på vägrenar vid bebyggelse; i ett par fall har den setts som odlingsrest.

Stockros är en ganska ofta odlad trädgårdsväxt med okänt ursprung. Den påträffas som utkast, fröspridd från trädgårdar till närmaste vägkant samt i olika ruderatmarker (jordhögar, stenbrott och sandtag). Sällsynt är den funnen i åkerkanter, skogsbryn och kvarstående på ödetomt. Stockros är noterad främst vid de större tätorterna på södra halvan av Öland; norr om Borgholm är fynden få. Stockros kan inte anses som bofast. Även om den idag påträffas på många lokaler så är de flesta fynden av tillfällig natur.

När inventeringen började var vi inte medvetna om att andra arter i släktet odlas varför några av fynden kan utgöra ett annat taxon. Perenn stockros A. ficifolia är möjligen en hybrid mellan stockros och gul stockros A. rugosa. Enligt Cullen m.fl. (1997) är den omöjlig att skilja från stockros; i SKUD förs den till stockros. Ytterligare några arter i släktet finns listade i Dyntaxa.

Tillfälligt utkommen och kvarstående.

Förvildad, tillfällig.
Odlad växt, spridd genom utkast till främst skräphögar och tippar. Under senare år allt vanligare i Visby innerstad, fröspridd från planteringar till springor mellan hus/murar och trottoarer; även till springor mellan gatstenar.

Prydnadsväxt med kulturursprung, som ofta odlas i äldre kustsamhällen. Kvarstående och tillfälligt förvildad i och utanför gamla trädgårdar, på vägkanter, tippar och andra skräpmarker. 

Europa, Asien, Afrika. I Sverige odlad och förvildad.