Taxasida

spikklubba

Datura stramonium

L.

spikklubba är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Foto: Katarina Stenman
Översikt
Översikt

spikklubba är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • spikklubba
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Datura stramonium
Vetenskapligt namn, fullständig form
Datura stramonium L.
Svenskt namn
spikklubba
norwegianBokmal
piggeple
norwegianNynorsk
piggeple
Finskt namn
okahulluruoho
finlandSwedish
spikklubba
Danskt namn
Pigæble
Foton
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2011-07-21
Torbjorn Tyler
i odling i Brönnestad socken 2014-08-17
Katarina Stenman
Holmsund 2013-09-08
Patrik Engström
Torslunda, Ekerö kommun 2021-08-29
Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Hallands Flora

Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.

Se vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium och violspikklubba Datura stramonium var. tatula

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

Se vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium och violspikklubba Datura stramonium var. tatula.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Okänd miljö, åkrar. - 2 (2).

Flora över Dal

Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.

(Hultén 1950.)

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

1625 Datura stramonium L.

The geographical origin of this species s. lat. may be located to the area around the Black Sea, although also N. America is mentioned (Dunal). It has been widely spread as a medicinal plant und is now almost a cosmopolitan weed in the temperate and warmer regions. Nowadays it is an almost circumpolar plant (Hultén, Circumpol. Il, p. 200 and map 192). Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 387.

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Prydnadsväxter. Det är nu omöjligt att avgöra varietet för vissa uppgifter avseende spikklubba. De flesta torde dock ha varit vit spikklubba.

Se även: vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium och violspikklubba Datura stramonium var. tatula

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Ny bofast art.

Se även violspikklubba Datura stramonium var. tatula.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

19; fr.o.m. primäruppgift t.o.m. 1953 sexton, i tiden tämligen jämnt fördelade fynd i Mälarområdet och tre i Sala. Sågs sist 1953 nära Västerås hamn (Nordin) och förvildad på avskrädesplats vid Salberga i Sala (Morander). För nuvarande ej inom området.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Funnen i 43 rutor; tidigare uppgifter från 34 rutor (siffrorna inkluderar till varietet bestämda). Sällsynt i Kalmar län, mycket sällsynt i övriga Småland.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Spikklubba finns i fyra varieteter med olika blomfärg och beväpning av frukterna: vit spikklubba var. stramonium (vita blommor, kapsel med långa taggar), slät spikklubba var. inermis (vita blommor, kapsel endast med låga knölar), violspikklubba var. tatula (blommor, stjälkar och bladnerver lila; kapslar med långa taggar) och slät violspikklubba var. godronii (som violspikklubba men kapsel endast med låga knölar). Av fynden är 80 % angivna som varietet där vit spikklubba är ungefär dubbelt så vanlig som violspikklubba.

Liksom en del andra medlemmar i familjen potatisväxter innehåller spikklubba alkaloider som hyoscyamin och skopolamin. Långt fram på 1960-talet ordinerade läkare så kallade astmacigarretter. Cigarretterna bestod av torkade blad av spikklubba, tobak och utvalda örter; ibland som ett pulver som kunde brännas i ett rökelsekar. Patienter med astma fick röka cigarretterna som hade en kramplösande effekt. Även den uttorkning av slemhinnorna som alkaloiderna gav bidrog till att lindra astman. Vid rökning uppstod en egendomlig lukt som kunde vara svår att fördra. Överdosering kunde i värsta fall leda till vanföreställningar, berusning och även vara sövande. Så sent som 1975 avregistrerades astmacigarretterna på svenska apotek (www.fass.se).

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inkommen, även förvildad, bofast.
Öppen ruderatmark: soptippar, jordhögar och rabatter. Tidvis odlad (även i stor skala för medicinskt bruk under 1940-talet, se Johansson & Larsson 1997), men de aktuella fynden kan knappast knytas till tidigare odling; fröna kan vila under lång tid, och arten sprider sig oftast spontant. Några förekomster har sitt ursprung i fågelfrön. Även inkommen med barlast (se nedan). Mestadels tillfällig, men på en lokal (Stenkumla) kvar under ca 15 år.

På Gotland förekommer både vit spikklubba var. stramonium och violspikklubba var. tatula. 18 lokaler har rapporterats under Projekt Gotlands flora; vit spikklubba har påträffats på åtta och violspikklubba på fem. På en lokal fanns båda varieteterna (men under olika år), och på en lokal fanns enstaka exemplar av violspikklubba bland exemplar av vit spikklubba. Från sju lokaler saknas uppgift om varietet.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Två varieteter av spikklubba förekommer: vit spikklubba var. stramonium och violett spikklubba var. tatula. Den vita varieteten har odlats sedan länge och den violetta är inkommen i sen tid. Numera sprids båda förmodligen mest med djurfoder och fågelfrö. Äldre uppgifter och åtskilliga noteringar under inventeringen är inte bestämda till varietet. De i särklass flesta av dessa avser med säkerhet vit spikklubba var. stramonium, som är den vanligaste varieteten, och redovisas under denna.

Se även vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium och violspikklubba Datura stramonium var. tatula

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Inkommen från Amerika, tidigare odlad som läkeväxt, nu kanske som prydnadsväxt. Påträffas i trädgårdar, på tippar och utkast, kring gårdar och på bangårdar. Finns i två varieteter: vit spikklubba D. stramonium var. stramonium och violspikklubba D. stramonium var. tatula (D. tatula). Spikklubba är sällsynt. 23 lokaler i 21 rutor (2 %).

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Spikklubban infördes från Amerika till Europa under 1500-talet och odlades förr som medicinalväxt. Växten odlas ibland ännu och kan då förvildas. Spikklubban är ettårig och fröna behåller sin grobarhet länge. Den anträffas därför ännu i äldre trädgårdar och på tippar. Någon gång är arten också spridd med importerade frövaror, ibland med fågelfrö. Violspikklubba – var. tatula är även funnen några gånger.

Nordamerika. I Sverige förvildad.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Ursprungsområde troligen i Mexiko och Sydamerikas Stillahavskust men numera ett ogräs spritt i alla varma och tempererade delar av världen. Tillfällig men frekvent inkomling, även odlad som prydnadsväxt och läkeväxt.
Vit spikklubba sprids oftast som fröförorening i fågelfrö och påträffas på tippar eller fågelmatningsplatser. Violspikklubba förekommer oftare som prydnadsväxt men är även funnen tillsammans med fågelfröarter. 54 kartblad, 65 kvadranter.
Almq. Odlad, sällan mer eller mindre tillfälligt förvildad.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Spikklubba är en införd medicinalväxt som ursprungli-gen kommer från Nordamerika men nu har världsvid utbredning. Den är troligen oavsiktligt införd i landskapet. Det första fyndet är gjort i Gävle hamn 1837 (Hartman 1848). Efter 150 års frånvaro har arten nu dykt upp på åtskilliga platser i landskapet. Numer sprids den huvudsakligen med fågelfrö. Över hälften av fynden har gjorts på 2000-talet.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

Bara tre gamla fynd av spikklubba står mot nio sentida. De senare har i flera fall sitt ursprung i fågelfrö som fallit i en rabatt. Möjlig självföryngring har observerats i rabatter i Alfta. Både vit spikklubba var. stramonium och violspikklubba var. tatula har noterats.

Se även vit spikklubba Datura stramonium var. stramonium och violspikklubba Datura stramonium var. tatula

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Spikklubba är en ettårig art som av och till under senare år hittats i trädgårdar och på tomter. Troligen är den inkommen med trädgårdsmaterial eller med fågelfrö. I äldre tid är den funnen på barlast men det finns också en uppgift om odling. Neuman (1888) anger den från Selånger Granlohög som ”antagligen odlad”. Vanligen utgörs arten av den vitblommiga var. stramonium men Neumans uppgift avser den blåvioletta varieteten, violspikklubba var. tatula.