Taxasida

spädnate

Potamogeton pusillus

L.

spädnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Översikt
Översikt

spädnate är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.

Synonymer
  • spädnate
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Potamogeton pusillus
Vetenskapligt namn, fullständig form
Potamogeton pusillus L.
Svenskt namn
spädnate
norwegianBokmal
granntjernaks
norwegianNynorsk
granntjørnaks
Finskt namn
hentovita
finlandSwedish
spädnate
Danskt namn
Spinkel vandaks
Foton

Inga foton finns för detta taxon.

Nycklar

Inga nycklar finns för detta taxon.

Floratexter

Närkes flora

Löfgren, L. 2013: Närkes flora.

Vad som förr betecknades som ”P. pusillus” var nästan alltid gropnate.

Krävande växt i näringsrika vatten. Kunskapen om förekomsten i Närke är bristfällig.

Blekinges Flora

Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.

Gammal bofast art.

Ångermanlands flora

Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. [The flora of Ångermanland.] Lund.

Grunda, sötvattenpåverkade havsfjärdar. Troligen förbisedd vid den flacka kusten i norr.

Västmanlands Flora

Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.

Företrädesvis brackvattenart, i inlandet beroende av synnerligen närsaltrik miljö. Utbredningstyp: S7.

Atlas of North European vascular plants

Hultén & Fries 1986

107 Potamogeton pusillus L.

Syn.: P. panormitanus Biv.

This widespread, Eurasiatic and N. American species is named P. panormitanus Biv. in Hultén's Circumpol. I, p. 126 and map 118, and in his Atlas 1971, map 101. In Lid's Norsk og svensk flora 1974, p. 70, it also has this name, but with P. berchtoldii Fieb. as a synonym (cf. no. 108). This confusing nomenclature has obviously to some degree caused uncertainty concerning the distribution, especially in Asia. For N. America see Fernald in Mem. Amer. Acad. Arts & Sci. 17:1 (1932). The species is reported from several places in Africa.

Floran i Skåne.

Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund

(P. panormitanus)
Status: gammal och bofast.
Förändring och hot: mycket hastigt minskande. Uppgiven från ca 35 rutor vid förra inventeringen.
Kommentar: B, granskare KAO.

Smålands flora

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora

P. panormitanus
Spädnate växer i ganska grunt, näringsrikt vatten och har tyngdpunkten i sin utbredning i mellersta Sverige. I landskapet är den funnen i såväl tämligen naturliga sjöar som starkt näringsberikade diken och dammar, däremot inte i brackvatten.

Spädnate är inte nationellt rödlistad men betraktas som hotad i Jönköpings och Kalmar län.

Ölands flora

Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.

Spädnate växer i något näringsrikt sötvatten men kan också förekomma i brackvatten. Eftersom den förr inte skildes från gropnate P. berchtoldii har vi dålig kunskap om spädnate på Öland men den förefaller sällsynt. Det finns två äldre belägg av spädnate samlade 1868 i S. Möckleby sn men tyvärr har de inte granskats i sen tid. Arten är under inventeringen funnen i några bevattningsdammar samt en damm vid Grönhögens golfbana. För skiljekaraktärer mot gropnate – se denna art.

Gammal, bofast.

Gotlands flora

Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.

Inkommen, tillfällig. Angiven under vår inventering i ett vattenfyllt sandtag; tidigare funnen i en damm.

Bohusläns Flora

Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.

Funnen i vattensamling på botten av bergtäkt cirka 10 m under havsytans nivå. I Halland har spädnate nyligen upptäckts som ny för landskapet och tycks sprida sig (Wahlén 2009). Kanske är något liknande på gång i Bohuslän. 

Västergötlands flora

Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
Ursprunglig, växer i ganska näringsrikt vatten på dyig sandbotten i skyddade små laguner i vassbälten, också i bäckar och små vattensamlingar. Mycket sällsynt, troligen förbisedd. 5 lokaler i 5 rutor.

Sörmlands flora

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001: Sörmlands flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Spädnate växer främst i grunda, näringsrika havsvikar (Najas-flader) eller sjöar, flera gånger funnen i nyanlagda dammar.

Upplands flora

Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala

Spädnate förekommer i brackvatten och i näringsrika sötvatten med hög elektrolythalt. Den växer ofta på sand men kan även förekomma på lösare bottensubstrat. Ofta är den småväxt och då svårupptäckt. Artens bestånd kan variera kraftigt i storlek mellan olika år då övervintringen endast sker med frön och övervintringsknoppar.

Förändring + 25 %. – I och med att arten sannolikt är starkt förbisedd är det svårt att dra några slutsatser angående förändringar i utbredningen. Under inventeringen har dock ett relativt stort antal fynd gjorts i Mälaren, varifrån Almquist inte alls anger arten. Möjligen kan Mälarens eutrofiering under andra halva av 1900-talet ha gynnat spädnate. Det är dock även möjligt att arten var förbisedd i Mälaren på Almquists tid. Almquist anger arten från Erken och Uppsalatrakten och från fler lokaler kring Stockholm där den inte rapporterats under inventeringen.

Gästriklands flora

Ståhl P., 2016 – SBF-förlaget, Uppsala.
Spädnate är ursprunglig. Arten har tidigare angivits från fyra lokaler i landskapet men det är osäkert i vilken utsträckning spädnate och gropnate hållits isär. Det är ofta oklart vilken av arterna som egentligen avses i litteraturen.
De vanligaste följearterna är borstnate och hårsärv.

Hälsinglands flora

Delin A., Larsson A., Wannberg B. 2019 - SBF-förlaget, Uppsala

2 aktuella lokaler i 2 församlingar. 3 gamla uppgifter från 2 församlingar.

Medelpads flora

Lidberg, R. & Lindström, H. 2010: Medelpads flora. SBF-förlaget, Uppsala
Spädnaten kräver mineralrikare vatten än den snarlika gropnaten P. berchtoldii. Den tycks också behöva större vattenomsättning än denna och hittas inte i avsnörda småvatten. Arten hör främst hemma vid brackvattenskusten, där den växer i långgrunda vikar och sund tillsammans med t.ex. höstlånke Callitriche hermaphroditica och knoppslinga Myriophyllum sibiricum. Lokalerna vid Ljungan och Gimån utgörs av långgrunda bottnar med finsediment i närings- och mineralrika vatten. Man hittar de glesa skotten mellan bottenlevande små rosettväxter, vanligen på ett par decimeters djup ned till en dryg meter.